År 2017 skickade Skellefteå kommun ut ett gäng röda halsdukar i julgåva till utflyttade stadsbor. Reklamkampanjen hade kanske inte väckt någon större uppmärksamhet, om det inte hade varit för att ett av plaggen dök upp mitt under stormningen av den amerikanska kongressen drygt tre år senare.
Bilderna väckte många frågor. Dokumentärfilmaren Mattias Löw från östgötska Godegård kände att här fanns en intressant historia.
– Själva idén dök upp i samband med att jag följde upploppen i media, och att den röda halsduken identifierades av lokalbor i Skellefteå. Det kändes som en märklig men makalöst bra möjlighet att berätta en historia om något så stort som hotet mot vår, västerlandets, demokrati-idé utifrån något så till synes banalt men ändå symboliskt som en halsduk, säger han.
Tillsammans med producenten Mathias Fjellström påbörjades ett omfattande researcharbete.
– Det har varit ett enormt detektivarbete, mycket research och efterforskning kring de personer som haft och har någon form av anknytning till halsduken, vare sig det handlar om skattebetalare som finansierat halsduken, kommunansvariga som utformat och beställt halsduken, personer som fått, gett bort, lånat, stulit, burit halsduken, säger Mattias Löw
Mattias Löw, tillsammans med hustrun Reshma Mansuri Löw, har varit aktiva i det östgötska kulturlivet de senaste åren, inte minst genom den uppmärksammade fotoutställningen om den amerikanska festivalen Burning Man som visades på Passagen 2018. De gjorde också en digital utställning om livet i Indien och världens största karantän "98 dagar – fångad i rädsla" som också visades i Köpenhamn. De jobbar internationellt men Godegård är basen.
– Det är nu sjunde året vi bor mer eller mindre heltid i nordvästra Östergötland. För oss är det en fantastisk vacker och rofylld bygd med närhet till det mesta om man har lite tålamod, säger Mattias Löw.
Än så länge är den så kallade Skellefteåmannen inte identifierad, och har hittills undkommit amerikanska myndigheter. Mattias Löw berättar att de är honom på spåren, men vill ännu inte avslöja exakt vad de har kommit fram till. I filmen intervjuas även flera personer från den alternativa högern i USA.
– Med tanke på att vi är mitt uppe i produktionen, och har en hel del intervjuer kvar att filma, vill vi inte avslöja några exakta detaljer kring de medverkande i filmen. Det skulle kunna äventyra både dem själva och oss som filmskapare.
– Det är viktigt att komma ihåg att även om det stundtals var på gränsen till komiskt bombastiska bilder från Kapitolium den 6 januari, så dödades faktiskt fyra människor i samband med kravallerna. Och om vi t ex nämner Jacob Chansley eller Jake Angeli som han kallas, den s k QAnon-Shamanen, så sitter han fortfarande häktad sex månader efter upploppen, i väntan på rättegång, säger Mattias Löw.
Han tror inte att stormningen den 6 januari var en tillfällighet.
– Vi måste börja vänja oss vid att populismen, i det här fallet högerpopulismen, börjar ta för sig och kanske tar över det som vi normalt sett ser som vår demokrati-idé – hur hamnade vi där och har vi nått vägs ände?, säger Mattias Löw.
Inspelningen av dokumentären, som har fått titeln "Den röda halsduken", fortsätter ett par månader till och filmen väntas ha premiär 2022.