Sally Hardesty (Marilyn Burns) undersöker familjens gamla ägor.
Det skulle dröja ända fram till 1994, hela 20 år efter världspremiären, innan Tobe Hoopes kontroversiella klassiker ”Motorsågsmassakern” (1974) först fick visas offentligt i Sverige. Det var inte förrän 2003 den helt slapp censursaxen. Statens Biografbyrå ville helt enkelt bespara den svenska publiken den film som har kallats den mest skrämmande som gjorts. Just i kväll visas “Motorsågsmassakern” på landets biografer och det är den mest omfattande visningen av filmen hittills i riket.
Med blott åtta miljoner kronor i budget kom Hooper att skapa den film som gjorde honom historisk. ”Motorsågsmassakern” sågs på bio av över 16 miljoner amerikaner och spelade in hundratals miljoner, men kom också att totalförbjudas i många länder.
Hoopers ambition var att skapa en samhällskritisk skräckfilm, en grotesk skrattspegel som reflekterade ett ännu mer urartad Amerika i fritt förfall. Vietnamkrigets blodsutgjutelse, oljekrisen, Watergateaffären och en frossande vulgär konsumtionskultur utan hämningar, hade fått många landsmän likt han själv att betvivla att de verkligen levde i ”världens största demokrati”.
Vi får följa ett gäng ungdomar på genomresa i den texakanska obygden. Sally Hardesty, Marilyn Burns, och hennes bror har sina rötter i trakten och de besöker sin farfars grav på kyrkogården i den lilla hålan Newt. Deras familj drev ett slakteri i trakten och ungdomarna bestämmer sig för att utforska de gamla ägorna. Men det visar sig att dessa nu hemsöks av en helt annan släkt, de degenererade Sawyers, i samma gebit och slakten på de snokande och snofsiga storstadsborna kan börja…
Vad har egentligen hänt med familjens gamla ägor?
Verkligheten överträffar alltid dikten. Hooper inspirerades av historien om den riktige mördaren och likskändaren Ed Gein i La Crosse i Wisconsin vars vansinne chockerade samtiden under 50-talet och influerade rysare som Hitchcocks “Psycho” (1960) och Demmes “När lammen tystnar” (1991).
I "Motorsågsmassakern" återskapade scenografen Robert A. Burns den verklige mördaren Ed Geins makabra värld.
"Motorsågsmassakern" uppmärksammades för hur välgjord den var i alla sina groteska detaljer.
Gein växte upp med sin fundamentalistiska kristna mor som utsatte honom för religiöst motiverad isolering och grymma övergrepp. Som vuxen blev Gein den nyttige byidioten som anlitades till diversejobb på grund av sin mångsidiga hantverksskicklighet, men var i övrigt utstött. När gravar började plundras och människor försvinna i trakten ledde spåren till Gein och det visade att han i sitt hem skapat ett skräckkabinett av kvarlevor, allt från skålar av kranier till kläder och möbler av hud, bokstavligen som hämtat från helvetet.
Kritikerna hade gärna sett att Marilyn Burns fick en Oscar för sin stilbildande roll som Sally Hardesty i "Motosågsmassakern" (1974).
Även om en del kritiker fann Hoopers film motbjudande lyfte andra fram dess estetiska kvaliteter och inte minst skådespeleriet med förhoppningar om att Marilyn Burns skulle tilldelas en Oscar för sin insats. “Motorsågsmassakern” är en “vacker” film, scenografen Robert A. Burns sätt att återskapa Geirs vansinne i en urartad landsbygdsmiljö blev stilbildande och fick Bates hotell i ”Psycho” att framstå som rena lekstugan.
En familjemiddag från helvetet när Sawyers samlas vid matbordet i "Motorsågsmassakern" (1974).
Marilyn Burns blev ikonisk i rollen som hjältinnan Sally Hardesty i "Motorsågsmassakern" (1974).
Filmvetarna har med tiden analyserat Hoopes film utan och innan. Sawyers har beskrivits som en grotesk dysfunktionell travesti på den amerikanska kärnfamiljen och dess öde minner mest om det vi bevittnar i de grekiska tragedierna. “Motorsågsmassakern” har nämnts som ett belysande exempel på den franske filosofen Batailles tanke om överträdelsens roll för vår kulturs utveckling, hur konsten genom att bryta mot våra smaknormer och moraliska värderingar öppnar nya perspektiv och förskjuter vår verklighetsförståelse. Hoopes brutala vision förändrade vårt sätt att se tillvaron och etsade dessutom fast “motorsågsmannen” som en skrämmande urbild i vårt kollektiva minne.
Tobe Hoope etsade fast motorsågsmannen som en skrämmande urbild i vårt kollektiva medvetande.
Författare som Stephen King har bedyrat Hoopers betydelse för att visa skräckgenrens förmåga att kritiskt belysa samhälle och civilisation. Hans film är ett begrepp i sig och banade väg för liknande filmer därefter.
Marilyn Burns gjorde sin karriärs roll som Sally Hardesty i "Motorsågsmassakern" (1974).
Efter den chockartade framgången med ”Motorsågsmassakern" kom Hooper att fortsätta sätta avtryck i filmkonsten. Han filmatiserade Kings roman ”Staden som försvann” (1975) som serie 1979, en riktig pärla som rymmer något av det mest skrämmande som visats och tillsammans med Spielberg skapade han också klassikern ”Poltergeist” (1982) som fick en hel generation att tro att spöken gömde sig i det vita bruset i tv-rutan.
I kväll visas "Motorsågsmassakern" på Filmstaden i Linköping och Norrköping.