Texas store författare, bokhandlaren och yttrandefrihetskämpen Larry McMurtry, har gjort sig känd för sitt både ömma och utmanade sätt att berätta om delstatens rika kultur och historia. Inte minst har han skildrat Texasborna som människor bortom stereotyper, fördomar och självbilder.
Mest känd är McMurtry för sin Pulitzerbelönade ”Den långa färden” (1985), ett knappt tusen sidor långt epos om ett par pensionerade Texas Rangers som i slutet av 1870-talet gör ett sista ödesdigert äventyr när de för en boskapshjord från södra Texas hela vägen till Montana genom ett ännu otämjt Amerika. Simon Wincer Emmy-belönades för sin regi när han förde McMurtrys roman till rutan. För en budget på nära en halv miljard kronor och med stjärnor som Robert Duvall, Tommy Lee Jones och Danny Glover i rollerna blev ”Den långa färden” (1989) en av de bästa tv-serierna någonsin.
Det var inte första och enda gången McMurtrys filmiska berättelser filmatiserades. Många har gråtit till James L. Brooks ”Ömhetsbevis” (1983) om den kärleksfulla relationen mellan en överbeskyddande mor och en frihetslängtande dotter, eller för den delen till Ang Lees ”Brokeback Mountain” (2005) om förbjuden kärlek bland manliga cowboys i 60-talets Wyoming.
McMurtrys första romaner utgör en trilogi som utspelar sig i den lilla staden Thalia (baserad hemstaden Archer CIty) i norra Texas åren efter andra världskriget. Här försöker människorna finna sig till rätta i ett nytt Amerika där cowboyernas fria sätt leva trängs undan av storkapitalets och den växande federala statens ambition att bygga ett starkare samhälle. Samtidigt lider de unga av småstadstristessen och längtar efter det goda livet ute i den vida världen.
Debutromanen ”Horseman, Pass By” (1961) filmatiserades framgångsrikt av Martin Ritt i trefaldigt Oscarsbelönade ”Vildast av dem alla”, (1963) en berättelse om den döende ranchkulturen och hur en gammal texakansk råbarkad manlighet inte ryms i de beräknade affärsmännens och byråkraternas nya USA.
Åtta år senare fick cineasten Peter Bogdanovich sitt stora genombrott som filmskapare med sin åttafaldigt Oscarsnominerade filmatisering av McMurtrys tredje roman ”Den sista föreställningen” (1966), en mörk och tragisk historia om unga vuxna på Texas landsbygd i början av 50-talet.
Ungdomslivet i den tynande småstaden kretsar kring biljardhallen, caféet och den lilla biografen som snart ska visa en allra sista film, Howard Hawkes klassiker ”Red River” (1948) om det brutna Södern efter inbördeskriget. Till tonerna av Hank Williams smäktande countryballader får vi genom mästerfotografen Robert Sutrees skarpa och precisa svartvita foto följa de två arbetargrabbarna och sistaårseleverna Sonny Crawford (Timothy Bottoms) och Duane Jackson (den då 22-årige Jeff Bridges som Oscarsnominerades för rollen) som tillsammans försöker se efter sin efterblivne och utsatte vän Billy (Sam Bottoms).
De båda har förälskat sig i den rika och söta Jacy Farrow (rollen som fick Cybill Sheperds att gå från fotomodell till världsberömd skådespelerska och dessutom Bogdanovich att lämna sin hustru för henne) som i sin tur är mest nyfiken på Bobby Sheen (Gary Brockette), en ung utsvävande man med helt andra förutsättningar än hennes andra friare. För Sonnys och Duanes del tycks den utsiktslösa framtiden endast erbjuda döden i Korea.
Den 32-årige Bogdanovich var adept till den store Orson Welles och jämfördes också med sin mentor när ”Den sista föreställningen” både blev en publik- och kritikersuccé. Han lyckades skapa den existentiellt ångestladdade stämningen i en stad utan att skäl att finnas till och bland människorna utan anledning att vara kvar där, en amerikansk erfarenhet i många småstäder efter kriget. I dag finns filmen bevarad i Kongressbibliotekets samling över kulturhistoriskt ovärderliga verk.
Bogdanovich skapade flera framgångsrika filmer, men ingen av dem blev så omhuldad genombrottet. Han gjorde också avtryck som skådespelare, inte minst i rollen som terapeuten Elliot Kupferberg i David Chases hyllade tv-serie ”Sopranos” (1999–2007). Annars var Bogdanovich en kritiker av rang och skrev flera viktiga filmhistoriska verk.
I dagarna gick han bort 82 år gammal och vi får hoppas att ”Den sista föreställningen” nu också visas på strömningstjänsterna. Förra året firade filmen 50-årsjubileum, men det blev tyvärr varken klassikervisning på biograferna eller nätet.