OsÀker framtid för kommunal kultur

Efter coronapandemins utbrott har regeringen höjt de generella anslagen till kommuner och regioner med 21 miljarder kronor. Men prioriterar kommunerna verkligen en frivillig sektor som kultur?

KonstnÀren Camilla Akrakas rödlackerade pumavrÄl stÄr pÄ RÄdhustorget i UmeÄ. Pressbild.

KonstnÀren Camilla Akrakas rödlackerade pumavrÄl stÄr pÄ RÄdhustorget i UmeÄ. Pressbild.

Foto: Fredrik Larsson

Ekonomi, nÀringsliv & finans2020-05-26 11:50

I UmeĂ„, den kommun som lĂ€gger mest pengar per invĂ„nare pĂ„ kultur, kommer extrastöd till kulturen att bli absolut nödvĂ€ndigt, menar kulturchefen Fredrik Lindegren. FolkhĂ€lsomyndighetens allmĂ€nna rĂ„d om att hĂ„lla avstĂ„nd gĂ€ller – Ă€n sĂ„ lĂ€nge – Ă„ret ut och han tror inte att allt kommer att rulla i gĂ„ng som vanligt igen redan till hösten.

– Vi kommer definitivt att vara en kommun som behöver extra stöd till kulturen om inte konsekvenserna ska bli ödesdigra, det Ă€r jag övertygad om, sĂ€ger han.

Men precis som mÄnga andra kommuner har UmeÄ skjutit fram beslutet om budgetprioriteringar till i höst.

Redan i fjol redovisade 41 procent av landets kommuner ekonomiskt underskott, och coronakrisen gör situationen Ă€nnu vĂ€rre. Sveriges kommuner och regioner (SKR) uppskattar nu att just UmeĂ„ förlorar 210 miljoner i skatteintĂ€kter jĂ€mfört med tidigare prognoser, men enligt regeringen blir tappet endast 38 miljoner kronor, berĂ€ttar kommunstyrelsens ordförande Hans Lindberg (S). Ännu vet man inte hur ekonomin ser ut.

– Vi har inte diskuterat prioriteringar Ă€n. Kulturen har alltid varit viktig för UmeĂ„, naturligtvis, men vi vet inte hur stora underskott vi har inför kommande Ă„r. Det finns ingen politisk diskussion i dagslĂ€get, vi mĂ„ste veta vad vi har att röra oss med.

"Meningen med livet"

Även Katrien Vanhaverbeke, chef för lokal och regional utveckling pĂ„ SKR, befarar att just kultursektorn kommer att kĂ€nna av FolkhĂ€lsomyndighetens restriktioner ocksĂ„ pĂ„ lĂ€ngre sikt. DĂ€remot vill hon inte spekulera i huruvida kulturen kommer att drabbas hĂ„rdare i egenskap av frivillig kommunal verksamhet.

– Jag kan inte svara pĂ„ det, men nĂ€r man tidigare har lyft sĂ„dana farhĂ„gor har vi kunnat se att man i de flesta kommuner och regioner har vĂ€rnat kulturen eftersom man ser att det Ă€r en viktig del av meningen med livet, att mĂ€nniskor kan ta del av kultur och fritid, men just nu Ă€r det som att sia om framtiden.

Statligt stöd efterfrÄgas

Kommunerna stĂ„r för nĂ€stan 40 procent av den offentliga finansieringen av kultur. Även kommunerna och regionerna mĂ„ste hjĂ€lpa till att rĂ€dda kulturlivet framhöll kulturminister Amanda Lind (MP) redan i början av april.

SKR försöker skaffa sig en detaljerad bild av konsekvenserna, inte minst för de institutioner som finansieras via den sÄ kallade kultursamverkansmodellen dÀr Àven staten Àr en viktig finansiÀr.

– DĂ€r mĂ„ste alla göra sin insats, Ă€ven staten genom att förstĂ€rka kultursamverksansmodellen, sĂ€ger Katrien Vanhaverbeke.

TĂ€by kommun lĂ€gger mindre Ă€n en tredjedel av UmeĂ„s belopp per invĂ„nare pĂ„ kultur. DĂ€r menar kommunalrĂ„det Erik Andersson (M) att regeringens stödmiljarder kommer Ă€ven kulturen till godo – som det ser ut nu.

– Det blir inga besparingar pĂ„ kulturen, men skulle vi hamna i ett lĂ€ge dĂ€r vi saknar 100 miljoner prioriterar vi alltid vĂ€lfĂ€rdens kĂ€rna först, det vill sĂ€ga vĂ„rd, omsorg, skola och förskola.

Fakta: Offentligt finansierad kultur

De offentliga utgifterna för kultur uppgick 2018 till 30,02 miljarder kronor. Av dessa stod staten för 13,60 miljarder, kommunerna för 11,93 och regionerna för 4,5 miljarder kronor. Det betyder att kommunerna stÄr för nÀstan 40 procent av skattepengarna till den offentligt finansierade kulturen.

KÀlla: Myndigheten för kulturanalys

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!