Mandelblomman lär heta hållsknoppar på östgötska. Är det någon som hört talas om detta dialektala uttryck?
En knappt märkbar doft av mandel sprider sig när mandelblomman (Saxifraga granulata) klär in torra backar och berghällar i vitaste vitt under maj och juni. Lystern i aftonsolen är däremot påtaglig. ”Den bitterljuva blomman”, enligt Karin Boye. Vitheten förstärks av styvmorsviol som ofta slår följe med mandelblomman, något även Evert Taube skaldade om i sin ”Sjösala vals”.
Ett mer prosaiskt namn är knölbräcka även om mandelblomma är det mest använda. Det är en av få vilda bräckor i södra Sverige, men den följer med upp till ekens nordgräns. Mandelblomman kan bli uppemot fyra decimeter hög med hårig stjälk som avslutas med en rosett av blad tätt intill marken.
Växten har även kallats Jungfru Marie potatis då det vid stjälkens bas ned i det tunna jordlagret bildas knölar. Dessa groddknoppar är det enda som överlever på mandelblomman och bildar nya skott. Det latinska granulata syftar just på dessa ”korn”. Tack vare dem övervintrar växten. Och kommer igen år efter år.
(Källor: Virtuella floran, Wikipedia)