– Det är bara kärlek som gäller från publiken. Världen är full av kritiker, men de finns inte här, säger Jan Holmbom, ordförande i Sångarbröderna.
För fem år sedan köpte manskören Sångarbröderna i Boxholm den vita kåken, som tidigare var Saronkyrkan i samhället, och gjorde det till kulturhus.
Här dansas det linedance, spelas teater, arrangeras föreningsmöten och så övar självklart Sångarbröderna i lokalen. Bland mycket annat.
Den här onsdagskvällen är det musikkafé med öppen scen. Alla är välkomna. Publik som modiga artister, poeter eller dansare.
Det råder ett skönt myller i lokalen. Jan Holmbom och Gustaf Montelius, vice dirigent i Sångarbröderna och den som leder kvällen, står och pillar med listan med namn som anmält sig.
– Det ser riktigt bra ut. Många ungdomar. Vi har ett rockband från Sommen, en fågelskådande poet från Blåvik och så Janne (som ska uppträda med kollegan Lennart Karlsson) då, säger Gustaf Montelius och skrattar när vi tagit oss en våning upp.
Under de öppna scen-kvällar som arrangerats har allt från lokala nybörjare till jazzband från Skåne kommit till Nygatan9.
– Det finns så många människor som vill uppträda och alla ska känna sig välkomna. En sådan här plats i ett samhälle som Boxholm är jätteviktigt, säger Gustaf Montelius.
Den ideella föreningen har en god ekonomi och kunnat renovera huset genom åren.
– Jag tror att vi är 43 eller 44 aktiva sångare och av dem är det nog 18 hantverkare. Då går det att driva en fastighet. Men vi ska aldrig ligga kommunen till lags, det skulle aldrig falla oss in att söka något bidrag från Boxholms kommun. Eller jo förresten, vi fick en flagga i år, det hade jag glömt, säger Jan Holmbom.
Uppför trappan kommer en annan sångarbroder, Dick Magnusson, med barnbarnet Moa Magnusson. Moa, som går i nian i Skänninge, ska sjunga ”Valborg” med Håkan Hellström och Michael Jacksons ”Man in the mirror”.
Han har sjungit en gång tidigare på öppen scen och ger ett klart avslappnat intryck.
– Nja, det är inte så nervöst. Men det är väldigt roligt, säger hon.
Jan Holmbom trodde att det fina majvädret skulle påverka intresset. Han kunde inte ha mer fel. Lokalen är smockfull och listan på akter slutade först på rad tio (se faktarutan här intill).
– Välkomna! Här inne är det inte jantelagen som gäller, det är "Janne-lagen" som regerar. Man ska tro att man är någon, säger Jan Holmbom från scen..
Nicolas Carlborg är först ut. Han sjunger om många lokala profiler. "Man är ingen i Boxholm om man inte fått en plats i någon av "Nickos" texter säger konferencier Gustaf Montelius.
Wilda Berghall sjöng fint från filmen "Frost" innan det var dags för Hugo Gustafsson.
Hugo, som går åttan på Stenbocksskolan i Boxholm, gjorde en cover på Broder Daniels "Shoreline" innan han avslutade med en östgötsk version av John Denvers klassiker "Take me home, country roads".
– Det var riktigt kul att sjunga på sin egen dialekt, säger Hugo Gustafsson som varit med på alla öppen scen som anordnats på Nygatan9.
Hugo följdes av en skön figur, den fågelskådande poeten: Blåvik Performance Art – Henrik Hedinge.
Innan tidningen var tvungen att åka hemåt fick vi uppleva mer skönsång: först av Sanna Lönngren, som också spelade ukulele, och sen Moa Magnussons Håkan Hellström-tolkning.
Tonerna från "Valborg" ebbade ut och applåderna smattrade när jag vandrade mot bilen.
– Ja, det blev en höjdarkväll. Kvällens avslutades med det unga bandet från samhället Sommen, The Underaged, som dessutom fick leverera ett extranummer, hälsar Jan Holmbom i ett mejl dagen efter.
Precis som det ska vara, med andra ord.