Weyler förlag
I tv-serier, litteratur och andra medier kastar man nu nyfikna blickar in mot hjälparnas egna liv? Hur har psykologen det egentligen i sina egna relationer och vad kan läkaren med alla sina patientfall berätta om sig själv? Vem ska prästen finna som partner?
Även den som hjälper andra att fysiskt och psykiskt bära upp sina liv har också en egen livsberättelse.
Läkaren, njurspecialisten, Astrid Seeberger har redan vävt samman sina patienters liv med sitt eget i den varma och inkännande boken ”Den skamlösa nyfikenheten” (2010). Nu fortsätter hon sitt berättande med en bok som har de egna föräldrarna i fokus och en lika älskad som komplex morfar läsaren redan stiftat bekantskap i förra boken.
”Nästa år i Berlin” är en resa till uppväxten med föräldrarna i Västtyskland och somrarna hos morfar och mormor i DDR. Allt tar sin början då Astrid Seeberg packar väskan för att fara till Stuttgart efter besked om mammans död. Berättelsen rymmer en blandning av idyll och såriga känslor. Dottern följer mamman bakåt i tiden från den kyliga kroppen på bårhuset till den unga flickan i BDM, Bund Deutscher Mädel, som alla flickor i nazityskland var tvungna att tillhöra. Vid krigslutet mötte mamman en amerikansk soldat som blev den stora kärleken men också den ohyggliga förlusten. En frusen sorg kom för alltid att följa mamman och som stelnade än mer då ena brodern sköts ihjäl av östtyska gränsvakter. Den andra brodern försvann spårlöst som pilot i världskriget men lämnade ohyggliga berättelser efter sig. Kanske inte försvunnen för alltid, då en åldrig katolsk präst oväntat sätter Astrid på spåret att leta efter morbrodern i Rumänien.
Astrids pappa sökte spela bort allt mörker med sitt valthorn, men fångades själv av en svår sjukdom som gav honom en skamlig puckelrygg. Valthornet sålde han till en fattig student alldeles för billigt. Astrid Seeberger for till Sverige som tonåring efter att ha vunnit en uppsatstävling. Kanske finns svaret till hennes uppbrott från hemmet i moderns instängda sorg. Ändå är det kärleken som segrar till slut med maken Lech som läsare över axeln och de goda minnena från somrarna med morfar.
Astrid Seeberg är en god berättare som stannar i det intima och närgångna med en uppriktighet som berör varje läsare. Generöst delar hon med sig av de nära relationerna och väcker insikten om hur underbart och smärtsamt livet kan vara på en och samma gång.