Östergötlands Flyghistoriska sällskap
Vad har Henry Lindfield och Pilâtre de Rozier gemensamt med den svenska flygaren Carl Silow?
Alla har ofrivilligt fått den högst tveksamma äran av att vara de första som omkommit i sin genre.
Engelsmannen Henry Lindfield var världens första bilist att omkomma, när han 1898 körde på ett träd i England med sin elbil. Fransmännen Pilâtre de Rozier och Pierre Romain blev flygningens första dödsoffer 1785 när de störtade med sin ballong.
Svensken Carl Silow blev historisk på samma sätt när han för 100 år sedan, 1 maj 1915, störtade med ett Farmanflygplan på Malmens flygfält i Linköping.
Den tragiska historien berättas nu i en bok i Östergötlands Flyghistoriska sällskap bokserie Ikaros. Boken är skriven av den pensionerade tidigare flygvapenpiloten och Saab-direktören Thure Svensson. Författaren har tidigare även arbetat med den nedskjutna DC3:ans bevarande på Flygvapenmuseum.
Boken beskriver nästan lika grundligt som en modern haverikommission förspelet, själva olyckan och den långvariga epilogen.
Carl Silow utbildades vid Carl Cederströms flygskola vilken redan 1912 etablerats på Malmen. Löjtnant Silow ansågs vara en duktig pilot och blev också förste flyglärare. Han var specialiserad på att flyga ett Farmanflygplan. Ett plan som det fanns lika många meningar som dagens Gripen. "Stor åbäkig, spinkig och bräcklig låddrake eller en galoschhylla i två våningar", skrev en av kritikerna medan andra menade att det var ett säkert flygplan.
Carl Silow hade dock en svaghet för vissa manövrer bland annat dykning under branta svängar. En så kallad spinn. Åtskilliga flygare har fått sätta livet till sedan deras flygplan hamnat i en ofrivillig spinn som de inte kunnat ta sig ur.
Om det var det som hände Carl Silow, när han och officerskollegan Carl Gustaf de la Gardie störtade är oklart.
Löjtnanten de la Gardie berättade att styrspaken liksom låg lös i Silow hand under störtspiralen mot marken.
När han frågade vad som hände fick han till svar "Håll fast med båda händerna Gud vet hur det här slutar."
Farmanplanet, en av flygvärldens tidiga konstruktioner hade skjutande propeller, vilket innebar att förarkabinen var placerad längst fram, framför motor och propeller.
De la Gardie överlevde med svåra skador men Silow, som satt främst, klämdes fast och fick så svåra skador att han avled på Linköpings lasarett
Boken innehåller ett rikt bildmaterial och en omfattande biografi över personerna i planet men även en fyllig beskrivning av flygverksamheten Malmen vid tiden för olyckan.
Några definitiva svar på varför Silow störtade ges inte i boken, bara uppfattningar. Var flygplantypen, med motorn långt bak, instabil och farlig? Hade piloten inte insett att planet i en spinn kunde bli okontrollerbart? Eller hade planets stabilisator justerats in fel, efter en reparation så att flygegenskaperna blivit förrädiska?
Den flygintresserade får flera förslag att tänka på men i slutänden anar man den klassiska haveriorsaken. En rad i var för sig inte så farliga faktorer men som sammantaget blir ödesdigra.
En av bokens förtjänster är att den fylligt redovisar den efterföljande debatten i dåtidens media om dödsolyckan. Det är i det ögonblicket läsaren nog kommer att känna igen sig. Det är nästan exakt samma typ av debatt uppstod i nutida medier efter de första två haverierna under utprovning av JAS 39 Gripen. Så på så vis känns boken om en händelse för 100 år sedan mycket modern.
Boken säljs genom Flygvapenmuseum i Linköping.
