Förlag: Thales
Att den svenska analytiska filosofin med tonvikt på begreppsanalys och logik är olik filosofin på kontinenten fick jag en gång erfara då jag frågade en äldre professor i Kungshuset i Lund om jag fick läsa en kurs. Han svarade att filosofin i Nederländerna (mitt hemland) egentligen var för filosofihistorisk.
I en fin, ny bok om Uppsalafilosofen Konrad Marc-Wogau (1902–1991), skriven av Lennart Nordenfelt som är professor emeritus i filosofi vid Linköpings universitet, ser jag hur betydelsefull denna filosof har varit för utvecklingen av den analytiska filosofin i Sverige. Detta i en tid då många fortfarande arbetade filosofihistoriskt.
Marc-Wogau betraktas som den svenska analytiska filosofins nestor. Han avfärdade inte enbart existensfilosofin som en lära i världskrigets kölvatten. Han försvarade även den analytiska filosofin, som analyserar vetenskapliga och vardagliga begrepp, som den enda vetenskapliga filosofin.
Nordenfelts bok börjar med intresseväckande minnesanteckningar.
Född i Moskva av en tysk släkt kom Marc-Wogau som pojke till Sverige. Redan i 14-års åldern läste han Platon och fängslades av dialogerna om dygder och rättvisa. Få i den åldern är väl intresserade av att precisera frågeställningarna och begreppen. Men det gjorde unge Konrad och han föredrog Platon framför de marxistiska skrifter som hans bror tog med sig.
En intressant bild av de olika inriktningarna inom den svenska filosofin träder fram i gamla sakkunnigutlåtanden gällande professurer. Marc-Wogau betraktades som en begreppsanalytiker av rang, men ansågs ha brister när det gäller filosofihistorien. Även när det gäller Marc-Wogaus medverkan i den ansedda tidskriften "Theoria" lyckas Nordenfelt väl med att visa vilka frågor man ställde sig då. Skulle man endast analysera begrepp inom vetenskapen eller även inom etiken?
Uppsalafilosofins tonvikt på begreppsanalys var inte okontroversiell. Det har sagts att efter en Uppsalafilosofisk behandling av ett begrepp fanns till sist bara en ruinhög kvar. Enligt Marc-Wogau innebar undanröjandet av en felaktig uppfattning i själva verket att man började med att göra positiva konstruktioner. Om vi säger ”stol” menar vi inte alla stolar i världen, utan istället en sittmöbel.
Marc-Wogau kom dock att modifiera idén om Uppsalaskolans överlägsenhet. För hur kan vi använda ord som förändring och äganderätt som strängt taget inte kan finnas om man analyserar dem? Istället menade han att man skulle undersöka om vissa vardagliga föreställningar kring ett begrepps natur är hållbara.
Nordenfelt var en av Marc-Wogaus sista forskarstuderande och boken har således även en personlig prägel. Nordenfelts egen inflytelserika teori kring begreppet hälsa visar styrkan i den svenska analytiska filosofin som i hög grad kom att präglas av Marc-Wogau. Nordenfelts hälsobegrepp är mer än frånvaro av sjukdom, det handlar också om att kunna förverkliga sina vitala mål.