Övers: Marie Anell
Ordfront förlag
En naturlig fråga i dessa dagar är varför så många människor flyr från Syrien. Efter att ha läst Samar Yazbeks bok "Resa in i tomheten" blir frågan i stället varför några alls stannar kvar.
Hennes skildring av det dagliga livet i några syriska byar är förfärlig. Befolkningen kläms mellan regimen som fäller primitiva bomber i form av bensinfat fyllda med sprängämnen och skrot och skickar in stridsvagnsförband som dödar och förstör och å andra sidan islamistiska extremister som mördar sina motståndare och terroriserar alla, men kanske främst kvinnorna.
Samar Yazbek är en alawitisk syrisk oppositionell som flytt landet, men flera gånger återvänt för att hjälpa till med undervisning och annat bistånd samtidigt som hon samlat material för att dokumentera kriget och dess följder för vardagslivet. Hon är på en gång optimistisk och djupt pessimistisk. Hon gläds över hur befolkningen trots alla svårigheter förmår inte bara överleva utan även se framåt, men samtidigt djupt pessimistisk eftersom motsättningarna bara verkar växa.
Alawiter är den muslimska gren som diktatorn Bashar al Assad bygger sin maktposition på. Alawiterna är därför hatade av alla andra syrier och Samar Yazbek berättar om flera tillfällen där motståndsgrupper berättar för henne att sedan Assad besegrats ska alla alawiter utrotas (de är ungefär två miljoner).
Det är mot den bakgrunden otroligt modigt av Samar Yazbek att ge sig in i själva krigsområdet. Att hon är aktiv i moståndskampen mot regimen gör dock att hon skyddas av en liten grupp motståndsmän som eskorterar henne var hon rör sig. Sin alawitiska tillhörighet döljer hon för det mesta, motsatsen vore rena självmordet.
Hennes bok har mest karaktären av en närmast andlös dagboksskildring från tre besök innan hon slutgiltigt återvänder till exilen i Paris. Men dessemellan kommer intensivt blomstrande partier som nog är typiska för arabisk litteratur, men som jag har lite svårt för. Boken är översatt från arabiskan av Marie Anell som inte riktigt lyckas få flyt på texten.
Det syriska kriget har inte kunnat följas av internationell press därför att läget för journalister varit alltför farligt. Därför är Samar Yazbeks bok viktig.