Övers: Margareta Eklöf
Atlantis
Fastän det har gått mer än sjuttio år sedan Stefan Zweig tog sitt liv är han alltjämt högaktuell. Han var en österrikisk författare, jude och filosof som satte stora avtryck i Europas och Amerikas litteratur under framför allt 1920- och 30-talen. Om denne man handlar George Prochniks nya och mycket välskrivna bok. Prochnik själv delar öde med Zweig genom att hans familj med hans farföräldrar tvingades lämna Österrike precis som Zweig. Det blev alltmer outhärdligt att för judar att vistas i Österrike efter Hitlers maktövertagande i Tyskland 1933. Följande år, 1934, övergav Zweig Wien för London. Där kunde han bara se på hur stormen i Europa växte i styrka. Hur kunde barbarismen, förföljelserna och inskränktheten ta över och aktivt väljas av så många européer?
Det var frågor som Zweig hela tiden ställde sig. Han mindes ett annat Europa, ett där kultur och civilisation var ledord. Det Europa Zweig fötts och vuxit upp i försvann framför ögonen på honom. På bålen i Österrike slängdes hans böcker.
Som son till en välbärgad textilindustriman kunde Zweig till skillnad från de flesta andra utbilda sig. Han läste filosofi vid Wiens universitet och tog sin doktorsexamen parallellt med att han påbörjade sitt skönlitterära författarskap. Redan när han var i tjugoårsåldern började han få kultstatus och de följande decennierna trycktes hans böcker i miljonupplagor. Han skrev allt från poesi och kortromaner till biografier över historiska personer. Kombinationen av litterära anspråk och driv i texten – det senare förklarade han själv kom sig av hans egen otålighet – gjorde honom till en av tyska språkets mest lästa skribenter.
Men inte heller i London kunde Zweig få frid. Prochnik framhåller att Zweig behövde lugn och ro för att arbeta. Kriget berövade honom det lugnet och han sökte hela tiden nya tillflyktsorter. Till sist bröt Zweig upp från sitt första äktenskap och flydde över Atlanten. Han gjorde det tillsammans med den 27 år yngre Lotte. På hotellrum och i hyrda hus i USA och i Brasilien skrev Zweig frenetiskt på det som skulle bli hans memoarer, "Världen av igår".
Där porträtterade han människor och platser som han mindes och som kriget i Europa höll på att mala ner. Prochnik visar i sin bok hur Zweig levde i sitt författarskap och hur omöjligt det var för honom att skiljas från det. När Zweig i början av 1942 hade skrivit klart "Världen av igår" fanns inget av det gamla Europa kvar. Kanske insåg han det slutgiltigt först när boken väl var färdigskriven. Det fanns ingenstans för honom att fly längre. Tillsammans med Prochnik får man följa med ända fram tills Zweig står inför världens ände.