Ikaros (Östergötlands flyghistoriska sällskap)
189 000 flygplan av 183 typer fyllde luften under det första världskriget 1914–1918. Ett världskrig som blev en ”urkatastrof” och orsaken till det andra världskriget.
Det kan man läsa i Östergötlands flyghistoriska sällskaps ” Det nya vapnet” av flyghistorikern Göran Danbolt. Boken, som ingår i sällskapets bokserie Ikaros, har vuxit fram ur en serie föredrag som Göran Danbolt hållit. Den handlar om flygplanets utveckling under det första världskriget – från tygdrake med primitiv motor till en fullfjädrad krigsmaskin.
Av de 17 miljoner som stupade eller försvann under första världskriget var 55 000 flygare. Några av dessa namn har fortfarande legendarisk lyster, som ”Den röde baronen” Manfred von Richthofen och fransmannen Roland Garros (som gett namn till den världsberömda tennisturneringen i Paris).
Göran Danbolt ger en rak och lättfattlig beskrivning av det första världskriget, där ära och prestige var viktigare än människoliv. Han påpekar att det krigslystna politiker generaler och kungar inte insåg var att teknikutvecklingen skulle resultera i vapen för masslakt av tidigare oanat slag. De oskyddade soldaterna tvingades ut på det öppna slagfältet, under hot om att annars bli arkebuserade för feghet.
Det gällde för Englands del även i luften. Det är nästan ofattbart att engelsmännen förbjöd piloterna att ha fallskärmar av rädsla för att de skulle fega ur i en luftstrid och hoppa. Bara tyskarna insåg i slutet av kriget att det dyrbaraste inte var flygplanen, det var piloterna.
Att avverka första världskriget på 79 sidor kan synas vara en nästan omöjlig uppgift men Göran Danbolt lyckas. Han delger också läsaren kunskapen att flyget den gången inte hade någon avgörande betydelse för krigets utgång men att framför allt spaningsflyg hade betydelse vid några viktiga krigshändelser.
Göran Danbolt avslöjar att det inte var rafflande kurvstrider, ofta beskriva i dramatiska flygmålningar, som gav flyglegenderna deras segrar.
Det var metodiken att vara fler än fienden, flyga snabbare plan, anfalla bakifrån och underifrån, gärna med solen i ryggen och helst anfalla ett lätt byte som ett långsamt spaningsflygplan.
En av bokens förtjänster är layouten där text och bilder samspelar väl. Författaren missar inte heller de detaljer som en historieintresserad flygnörd gärna vill veta och beskriver skillnaderna mellan flygplanen på ett bra sätt.
Varför skall man då läsa om flygplan för 100 år sedan? "Freden 1919 präglades inte av framsynthet utan snarare av hämnd mot förlorarna, vilket lade grunden till andra världskriget och många av de 1900-talets konflikter. Därför finns det all anledning att erinra sig första världskrigets historia för att förstå varför världen ser ut som idag", skriver författaren.