– Vi var i Paris på semester på sommarlovet och den där dockan var fantastisk. Jag ville veta allt om Marie Antoinette och tiden hon levde i, berättar hon.
Vi träffas i Gamla Linköping. Anna Laestadius Larsson är tillbaka i barndomsstaden för att hålla ett föredrag på Löfstad slott. Ämnet är kvinnohistoria där hon tar avstamp i sina böcker som utspelar sig kring sekelskiftet 1800. Både mordet på Gustav III och lynchningen av Axel von Fersen ryms mellan pärmarna i trilogin, men det är runt tre kvinnor berättelsen vävs.
– En av dem är Sophie von Fersen som ju ägde och tillbringade sina år på Löfstad, förklarar Anna Laestadius Larsson och smakar på den Napoleonbakelse hon så passande beställt till kaffet.
– Härligt! Min absoluta favorit, men de är svåra att få tag i nuförtiden...
Själva navet i Anna Laestadius Larssons historia är Hedvig Elisabet Charlotta av Holstein-Gottorp, hertiginna och svensk drottning 1809–1818. I trilogins första del "Barnbruden" kommer hon blott 15 år gammal till Stockholm för att gifta sig med Gustav III:s bror Karl. Hon var inte bara den yngsta kungliga bruden i Sveriges historia, hon skrev också dagbok under hela sin tid vid hovet.
– Det fick jag veta av en guide på Drottningholms slott, när jag var där på en visning,berättar Anna Laestadius Larsson.
Hon blev oerhört intresserad av de där dagböckerna och fann dem till slut på ett antikvariat.
– Det är nio böcker, totalt nästan 5 000 sidor. Jag köpte dem för 12 000 kronor, avslöjar hon.
Efter många år som journalist på bland annat Aftonbladet, Amelia, Tv4 och SVT hade Anna Laestadius Larsson funderingar på att skriva något skönlitterärt. Och dagböckerna blev startskottet.
– Jag kände att den här historien måste jag berätta, men på mitt sätt.
Så i Anna Laestadius Larssons berättelse har Sophie von Fersen och Charlotta fått sällskap av den helt fiktiva romanfiguren Johanna. När trilogin tar sin början är hon pottunge på slottet, allra längst ner i hierarkin – en stum flicka som tar hand om andras skit.
– Hon blev mer och mer en favorit under arbetets gång. Det är allra roligast att skriva när man har fria händer. Egentligen ville jag inte att hon skulle ha det så svårt som hon har det, men jag insåg att det måste hon faktiskt.
Att skildra den här epoken i svensk historia ur kvinnornas perspektiv var självklart för Anna Laestadius Larsson.
– Det är halva mänskligheten och den historiebild vi har är falsk. Det fanns kända och betydande kvinnor, men de har försvunnit i glömska. Min mission är att skriva in dem i historien igen.
En av dessa är Elsa Fought, framgångsrik bokförläggare och tryckeriägare vid den här tiden. I den avslutande romanen "Räfvhonan" får hon spela en viktig roll i den prövade Johannas liv.
Anna Laestadius Larsson växte upp i KB-villorna i Ryd, tävlingssimmade i LASS, tillbringade gymnasieåren på Katedral och gick kulturvetarlinjen på Linköpings universitet.
– När jag sen sökte jobb fick jag nobben av Corren men Aftonbladet erbjöd mig en plats, så 1990 lämnade jag Linköping för Stockholm.
Föräldrarna bor fortfarande kvar liksom flera gamla vänner så allt som oftast är hon tillbaka i barndomsstaden och hon ser verkligen fram emot Bokens dag-besöket i november.
– Ja, jag tycker att det är jätteroligt att prata om böckerna och träffa mina läsare.
I författarpresentationen på omslaget till "Räfvhonan" skriver du att feminism och fotboll gör världen bättre. Det där med feminism blir ju ganska uppenbart i dina böcker, men hur förklarar du fotbollen?
– Haha, jo jag är faktiskt en riktig fotbollsfantast. När min dotter började spela 2003 fick jag frågan om jag kunde vara tränare. Jag hade aldrig spelat fotboll, men tackade ja och gick flera kurser. Så småning om bildade vi ett mamma-lag också.
Nu spelar hon både division 5-fotboll i Mälarhöjdens IK och i svenska författarlandslaget.
– Under Bokmässan i Göteborg spelade vi 3–3 mot Norge. Tyvärr var jag ensam tjej i laget...
I våras, nio år efter besöket på Drottningholm då idén föddes, avslutade Anna Laestadius Larsson arbetet med romantrilogin om Charlotta, Sophie och Johanna.
– Först kände jag bara glädje över att ha rott projektet i land, sedan infann sig en stor tomhet. Men jag har hela tiden haft en idé om vad jag ska göra sedan.
Blir det en ny trilogi?
– Nej, den här gången blir det bara en bok. Jag fortsätter att ha historiska kvinnor i fokus, handlingen kretsar kring en kvinnlig konstnär och rösträttsfrågan i början av 1900-talet. Just nu läser jag in mig på den epoken, en väldigt lustfylld fas i arbetet.