Piratförlaget
Sonny Lofthus hamnade i avancerat knarkmissbruk sedan han hittat sin far död – av allt att döma ett självmord. När han hamnar i fängelse är han beredd att ta på sig brott som han aldrig begått i utbyte mot mera knark. Men när en medfånge avslöjar att fadern i själva verket blivit mördad rymmer Sonny och han har då en diger lista på personer som han måste hämnas på.
Det är grundstoryn i Jo Nesbøs nya thriller och han hanterar den med den skicklighet som man kan vänta sig. Trots att han också inför människoätande hundar är jag beredd att svälja historien. Jag tror visserligen inte på att Norge är så genomkorrumperat som Nesbø vill göra troligt. Varför har det blivit norm bland nordiska spänningsförfattare att utmåla våra länder som helt genomruttna?
Men alla invändningar till trots är detta en lysande berättelse som man gärna sträckläser ända till den våldsamma upplösningen. Nesbø är bra på stämningar och personbeskrivningar. Hela den komplicerade historien om korruption och hämnd och förräderi hänger ihop. Och man blir mot sin vilja fascinerad både av Sonny Lofthus, trots hans orgie i hämnd, och av kommissarie Simon Kefas som bryter mot alla regler.