Hoi förlag
Få tidsepoker är så fascinerande som 1600-talet. En tröskel mellan vikingatid och medeltid på ena sidan och ett mer modernt igenkännbart samhälle på den andra. Ett århundrade då människor var nära till sina känslor, hävdade sin personliga heder och levde i en värld som var genomsyrad av en religiös världsbild.
En person som säkert instämmer med mig är författaren Göran Redin, som nu ger oss sin andra bok om den gryende svenska stormaktstiden, sedd ur människors vardagsliv runt Åtvidaberg och Finspång. Göran Redin har själv sina rötter djupt i Björsäter även om han i dag bor i Stockholm där han verkar som projektledare.
”En skärva av hopp” är den andra delen i en serie av böcker kring syskonen från Lövberga gård i Östergötland. Erik följer kungen i det stora kriget. Karin gör tjänst hos en bruksförvaltare i Finspång och storebror Anders sköter gården där hemma. Alla tre kommer de att ställas inför falska anklagelser som har sin grund i avund och rättshaveristisk hämndbegär.
Tillvaron bjuder på oväntade och ovälkomna hot. Den verkliga fienden behöver alls inte vara en papist i ett fjärran land. Läsaren får följa deras liv i parallella spår. Ett kapitel stannar upp inför den fruktansvärda massakern i Magdeburg 20 maj 1631, en händelse som skulle komma att sätta sin prägel av omänsklighet på det fortsatta kriget. Samtidigt rör sig historien mot den svenske kungens första verkliga kraftmätning vid Breitenfeld.
Göran Redin skriver både ledigt och levande. Ibland smyger sig nutiden in i författarens berättelse, som då han skildrar hur fältsjukan i den svenska hären behandlades. Det låter misstänkt likt ett modernt reportage om medicinsk isolering av ebolasjuka i Västafrika. Men det stör inte mycket. För det här är en berättelse av hög klass som genast fångar läsaren. På många sätt känns Göran Redin som en arvtagare till författaren och prästen Rune Pär Olofsson, som också hade en sällsam förmåga att fånga den lilla människan i stormaktstidens 1600-tal. Bara att läsa och njuta.