Övers: Niclas Nilsson
Albert Bonniers Förlag
”Mina intressen, så som: motorcyklar, konst, radikal politik och revolution, de hör knappast ihop på något enkelt sätt. Men jag tänkte att jag kunde få ihop dem i en roman.”
Den amerikanska författarinnan Rachel Kushner hade minst sagt höga ambitioner med denna sin andra bok. Hur väver man samman allt detta i en historia som både blir läsvärd och trovärdig?
Kushners lösning är att låta en fartbesatt ung konstnärinnan vid namn Reno flytta från landsorten i Nevada till ett kokande New York i mitten av 70-talet. När hon där inleder ett förhållande med en äldre italiensk konstnär, på flykt från sitt hemland och sin genomkapitalistiska konservativa industrifamilj, kastas hon rakt in i en kulturvärld bestående av färgstarka profiler och sköra egon. Alla vill synas, alla vill vara någon. Lojalitet och medmänsklighet är inga framgångsfaktorer.
Det finns ett mytiskt skimmer runt 70-talets New York. Här föddes så mycket av den populärkultur och konst som vi idag beundrar och bygger vidare på. Rachel Kushner porträtterar staden och tiden på ett lysande sätt. Hon triumferar verkligen i sitt berättande när hon väver ihop anekdoter, skrönor och skarpa betraktelser av livet och konsten.
Tyvärr är hon inte lika intresserad av sina huvudpersoners känslor och utveckling. De förblir skissartade boken igenom. Trots det är ”Eldkastarna”, i flera hundra sidor, intensiv, fartfylld och sprakande läsning. Men så plötsligt när Rachel Kuschner flyger sitt kärlekspar över Atlanten till Italien, börjar berättarmotorn hacka och farten avtar. ”Eldkastarnas” bensin tar snöpligt slut. Mitt på upploppsrakan.