Min veckas höjdpunkter är: Litteraturfrukost om kritik med poeten Magnus William-Olsson hos regionbiblioteket i tisdags. Sen fullständigt förhäxad läsning av Alex Schulmans nya bok "Glöm mig" i torsdags. Från pärm till pärm, utan att kunna sluta. Och det berodde inte på att den är lättviktig, tvärtom!
Det här hör ihop, häng med ska jag förklara. Magnus William-Olsson, författare och kritiker bosatt i Stockholm, sa: "Om dagskritiken skulle försvinna så får det enorma konsekvenser". Bakgrunden är, förstås, tidningskrisen där ekonomin på många håll gör att tidningshus drar ner på den självständiga kritiken, alltså recensioner av konstnärliga verk som litteratur, konst och film.
Magnus William-Olsson menade att det lätt blir likriktat, när ett fåtal skibenters texter vandrar runt i massor av landsortstidningar. Eller när hastigt ihopkomna alster, där skribenten skrivit av baksidestexten och sen lagt på två egna meningar, publiceras.
Det kanske förekommer. Men så jobbar inte vi. Jag vill gärna berätta hur vi gör. Vi har en fast skara frilansande litteraturrecensenter som ofta följer "sina" författare eller en speciell genre, typ deckare eller reportageböcker. "Begriplighet" är ett viktigt ledord. Recensionerna ska inte vara för långa. Inte sarkastiskt dömande men intresserat kritiska. De ska vara kunniga och inbjudande, inte ekluderande snobbiga, och gärna en läsupplevelse i sig. Vi försöker både recensera sådana böcker som många vill läsa (som Fredrik Backman, Emelie Schepp) och sådana som man vill läsa om.
Varje lördag har vi, som ni vet, ett helt bokuppslag med färska recensioner. Utöver det extra boksidor och enskilda recensioner flera dagar i veckan. Särskilt nu om hösten, då bokfloden är som mest strid.
Våra recensenters texter publiceras i fyra tidningar; Norrköpings Tidningar, Östgöta Correspondenten, Västerviks-Tidningen och Motala Vadstena Tidning. Men ingen annanstans. Ja, självklart på de fyra webbarna också. Tack vare samarbetet har vi råd med den stora satsningen på litteratur.
Varför gör vi det? Hela mitt hjärta säger att det är rätt. Att litteraturen och litterturkritiken, den levande diskussionen och de många dörrar till mänskliga erfarenheter som böckerna öppnar, är alldeles avgörande för ett civilserat samhälle. (Självklart fyller andra konstformer samma funktion, men nu var det just litteraturen som diskuterades).
Magnus William-Olsson pratade också om vikten av dialogisk kritik, mindre pekpinneartad än den kunde vara förr. Just precis. Då kommer vi till min egen läsupplevelse den här veckan, Alex Schulmans hjärtskärande bok om sin mamma och sjukdomen alkoholism. Den ska vi ju läsa i vår egen bokcirkel i höst!
Bokcirkelns syfte är just det dialogiska, att samtala med läsarna, att se på fyra av höstens mest intressanta böcker ur olika perspktiv. Jag är helt säker på att diskussionerna om Alex Schulmans bok kommer att bli både djupa och givande. Övriga böcker i bokcirkeln som startar vecka 42 är Shakespeares "Romeo & Julia", Ferrantes "Hennes nya namn" och Nobelpristagaren. Vem det blir får vi veta på torsdag kl 13.
PS. Läs Jakob Carlanders recension av Schulmans bok under "Recensioner" på fliken "Kultur och nöje". Eller här http://www.corren.se/kultur-noje/recensioner/glom-inte-den-har-boken-om4327688.aspx
Åsa Christoffersson är kulturredaktör i Östgöta Media. Nås på asa.christoffersson@ostgotamedia.se.