Alla som tror att Corren får presstöd räcker upp en hand.
Jaha, det var en hel del ser jag.
Och Motala Vadstena Tidning, Göteborgs-Posten och Svenska Dagbladet?
Ja, men titta, där hade ni som räckte upp handen faktiskt delvis rätt.
SvD får 50 miljoner om året, mest av alla i Sverige. Men ingen av de andra tidningarna får något presstöd (s k driftsstöd) alls.
Få har väl missat att tidningarna är i kris. Inte för att vi förlorat vår publik, alltså er kära läsare, utan för att allt fler av er läser eller ser oss i mobilen och datorn. Och där råder i stort sett gratiskulturen. Den gamla affärsmodellen med en prenumererad papperstidning som betalas till 1/3 av läsarna och 2/3 av annonserna är på väg att ta slut.
Vet ni hur många journalisttjänster som försvunnit eller varslats senaste året. 700 . I Sverige alltså. Vissa av er kanske hånler nu, det är väl bara rätt åt oss murvlar. Ja sådana tongångar har hörts från högerextremt håll. Kanske någon politiker som råkat illa ut i en hård granskning kan tänka så – men bara i affekt. Annars tror jag att de flesta förväntar sig oberoende nyheter, granskningar, debatt, opinion, recensioner och att vi ska uppmärksamma det de gör. Sociala medier och bloggar i all ära, men ska jobbet göras ordentligt måste man ha starka redaktioner.
Som min gamle Correnkollega Lasse Johansson, Linköpingskillen som numera är chefredaktör på Helsingsborgs Dagblad, skrev: "Med färre journalister riskerar allt fler kommuner att hamna i medieskugga, vilket i förlängningen är ett hot mot demokratin."
Tyvärr är detta en icke-fråga i valdebatten, liksom hela kulturpolitiken. Vem som än vinner i morgon hoppas jag att mediepolitiken snarast kommer upp på agendan.
Den står det nämligen och stampar på samma fläck, samtidigt som en hel bransch skakar.
Presstödet skapades i sin nuvarande form på 1970-talet för att rädda de s k andratidningarna. Förstatidningar, oavsett storlek, får inte presstöd. Det är därför bara SvD får presstöd av dem jag räknade upp först i krönikan, de andra är största tidning på sin ort. Oftast också den enda eftersom de flesta andratidningarna trots presstödet gått i graven.
Idén bakom presstödet på totalt 475 miljoner kronor om året bygger på papperstidningsutgivning och är passé. Vad som behövs är stöd för att klara kvalitetsjournalistikens omställning till att bli digital. Utan att vi får ett läge där tidningar dör, ännu fler journalister sägs upp och de som är kvar mest hinner skriva av pressmeddelanden.
Från mediebranschen har det kommit många intressanta förslag. Till exempel dessa:
¤ Reformera presstödet och vidga public service-begreppet till att gälla även tidningar.
¤ Tag bort reklamskatten på 3 procent som bara gäller annonser på papper. Per Hultengård, vd på Tidningsutgivarna, hävdar att slopad reklamskatt motsvarar 200 journalisttjänster.
¤ Sänk momsen på digitala medier, i dag är den 6 procent på papperstidningar med 25 procent på digitala medier. Det gynnar ju inte precis omställningen.
Även Journalistförbundets ordförande Jonas Nordling vill se sänkt digitalmoms och slopad reklamskatt.
Alla som nu tror att jag talar i egen sak räcker upp en hand.
Nej, ni har fel. Som ni märker undviker att jag skriva om just Corren, min egen tidning. Vi håller ändå fanan högt tycker jag. Och själv klarar jag mig yrkeslivet ut.
Det här är en uppmaning till den nya kulturministern, vem det nu blir: Ta tag i mediepolitiken. Snabbt!
Till er kära läsare vill jag bara säga: Gå och rösta! Och missa för allt i världen inte Sven Wollter i "Swedenhielms" på Östgötateatern. Fantastisk föreställning med en ensemble som lyser ikapp med mästaren Wollter. Den mannen har utstrålning som en supermåne och tajming som Frank Sinatra. Spelas till 18 oktober.