Hört talas om begreppet biologisk analfabetism? Det betyder att vi numera ofta är dåliga på växter och djur, och det är ju tråkigt på ett vanligt allmänbildningssätt.
Men det betyder också att vi blir blinda och oförstående och eftersom vi har dåliga kunskaper så är det risk att vi ser naturen som en puttenuttig sagovärld. Eller ett trist hinder i den urbana utvecklingen.
Och det är allvarligt på ett djupare plan. Tänk framtid, tänk miljö, tänk klimat.
Mina föräldrar och deras generationskamrater plockade och pressade växter och la i sitt eget herbarium på sommarloven. Min mamma tecknaren älskade sin sommaräng, som hon vårdade ömt genom att envist dra bort oönskade ogräsväxter (även lupiner) som alltid hotade att ta över. Hon plockade ”nya” blommor och slog upp dem i sin flora och ibland målade hon av dem. Och hon lärde både mig och mina barn många arter. Men kommer jag ihåg dem? Nähä, det tyckte jag var onödigt att banka in. Då.
Ja, hur många blommor kanmänniskor generellt, hur många känner du igen?
Maskrosor, lätt.
Blåklint, så klart, Östergötlands landskapsblomma.
Smörblomma, jodå, hästhagarna är ju fulla med dem.
Prästkrage, det med (fast vi ofta blandar ihop dem med baldersbrå som finns längs alla vägrenar).
Lupiner, de höga, stiliga, nästan ogrässpridda.
Vallmo, de röda små stoppljusen. Redan där kanske en del börjar tveka...
Hur många gånger har jag inte hört trevliga vänner skämta och kalla allt markväxande med färg för ”Blomma”. Och man kommer undan med det, det här är inte kunskapsluckor som man försöker dölja utan ”Blomma, ha ha” framstår nästan som lite charmigt rebelliskt. (Andra är tvärtom jätteduktiga, kanske är de gamla scouter eller fälbiologer, det här gäller inte er!).
Så vad säger ni – ska vi ta och plugga in några fler arter i sommar? Jag föreslår sex blommor. Det är en lagom munsbit och något vi borde klara lätt som en plätt. Det kan ju också bli en början på vidare upptäcktsfärder i floran.
Hela nästa vecka presenterar vår mest naturkunniga reporter Birgitta Pettersson en blomma om dagen. Vi har valt ut sex blommor som växer vilt i Sverige, kanske i dikena på Tinnerö, på Omberg eller längs kyrkvägen till Landeryd. Inga riktiga sällsyntheter, bara vanliga blommor som man ofta ser. Några av dem har i stort sett blommat över, dem får du spara till nästa år. Alla är däremot nämnda i nån känd dikt eller låttext.
Så hela vecka 28 blommar Corren kultur med litterära blomster, en ny varje dag. Trevlig sommar!