Under den välbevarade husfasaden på Fröken Löfgrens gård har Göran Tagesson gjort intressanta fynd.
En historisk resa genom Östergötland väntar läsarna av årets nyutkomna utgåva av Arkeologi i Östergötland (AiÖ).
– Kan man verkligen bedriva arkeologi i Gamla Linköping, när alla husen är hitflyttade? Det är den stora frågan, menar arkeologen och forskaren Göran Tagesson.
Under husfasaden på Fröken Löfgrens gård i Gamla Linköping gömmer sig svar som länge förbisetts. Göran Tagesson gör mer än att bara skrapa på den välbevarade ytan. Trots att Fröken Löfgrens gård, som tidigare legat på den plats som idag huserar Handelsbanken, förvarats nedmonterat under en presenning under två årtionden är byggnaden intakt.
I husets väggar och i marken under dess tidigare viloplats gömmer sig ledtrådar som tyder på en förlegad bild av komplexa levnadssituationer. De tyder på ett samhälle i förändring.
Genom att jämföra skriftliga källor och faktiska byggnader har intressanta kvinnoöden blottlagts.
– Under 1700-talet förestås vart fjärde hushåll av en kvinna. Det ger en ny och annorlunda bild av könsroller och genusfrågor, tycker Göran Tagesson.
Projektet innefattar fler byggnader i Gamla Linköping, bland annat Bryggargården och Handelsboden.
På 1920-talet gjorde arkitekter på Nordiska museet uppmätningar av 200 byggnader i Gamla Linköping. "Det är en helt fantastisk skatt", säger Göran Tagesson.
– För oss som museum har detta projekt varit otroligt värdefullt, säger Tina Karlsson From, chef för Friluftsmuseet Gamla Linköping.
Vad som tidigare enbart har kunnat ligga till grund för kvalificerade gissningar kan nu bekräftas av modern DNA-forskning. Även undersökningen av strontium som lagrats i tänder har bidragit till nya uppfattningar av människors rörelsemönster och migration i stort.
– På så vis kommer man närmare människan, säger arkeologen Karin Lindeblad.
Tillsammans med Ann-Charlott Feldt har Karin Lindeblad arbetat som redaktör för AiÖ.
Forskaren och författaren Göran Tagesson tillsammans med redaktörerna Ann-Charlott Feldt och Karin Lindeblad.
Jorden minns varje spadtag. Som arkeolog har Karin Lindeblad granskat stadsodlingar på Saltängen i Norrköping. Hennes nya fynd visar att Norrköpings stadsbild historiskt sett var långt ifrån vad den är idag. Stadsodlingar är inte ett nytt påfund. Förr pryddes Norrköping av tobaksodlingar, frukt- och kryddträdgårdar.
– Det uppvisar en annan aspekt av stadslivet, som man inte har uppmärksammat tidigare, förklarar Karin Lindeblad.
I kvarlevorna från trädgårdarna finner Karin spår efter en mångsidig odling, där kryddor som antagits vara moderna påfund en gång grott. Hon ställer sig även frågan huruvida koriander var en lika stor vattendelare på vikingatiden som den är idag.