Obligatorisk för varje kattägare

Bo Söderström: Hur tänker din katt?

17 maj 2016 10:48

Bonnier fakta

Katter är faktiskt vanligare husdjur än hundar, likväl råder en skriande brist på bra, informativa böcker om katter till skillnad från människans (näst)bästa vän. Så Bo Söderströms ”Hur tänker din katt?” är en insiktsfull uppenbarelse, låt vara att den antropomorfa boktiteln ”Hur tänker din katt?” dock kanske bäst besvaras i T.S. Eliots ”De knepiga katternas bok” (som snarare än ”Det öde landet” var orsaken till att Eliot häromåret röstades fram som Englands mest populära poet).

Tänker verkligen katter? Bo Söderström försöker i alla fall förklara varför katter är som de är. I korta kapitel på två hundra, generöst illustrerade boksidor sammanfattar han den förbluffande bristfälliga likväl överraskande och djupt fascinerande kunskap som forskning hittills kommit fram till. Om kattens ursprung och beteende, rovgiriga men också charmerande drivkrafter, det för katten så livsavgörande doftsinnet, hur den interagerar med andra katter, människor och hundar. Bo Söderström är docent i naturvårdsbiologi och givetvis en stor kattvän som själv forskat på såväl tamkatter som lejon.

Somt är ganska välkänt, men mycket är nytt och fascinerande. Som exempelvis att katter markerar revir, inte enbart med urin, utan genom klösmärken. Det rent visuella är en tydlig revirmarkering, vid sidan av de doftsignaler som utsöndras från körtlar mellan trampdynorna när katten klöser. ”Hur tänker din katt?” borde vara obligatorisk läsning för varje kattägare.

Likväl slås jag hur märkvärdigt lite vi känner till om katter, inte enbart jämfört med hundar. Länge har de bedrivits intensiv forskning på gorillor och schimpanser, delfiner och på vad som numera anses vara jordens näst intelligentaste varelse, kråkfåglar.

Vad ont har katten gjort? Borde den inte förtjäna fler studier, mer forskning? Bottnar det måhända att vi, jordens mest sociala varelse, ibland känner oss förnärmade, rentav kränkta, över att kattkräket bara kan sitta där, och gåtfullt ignorera oss? När den i själva verket endast, som Eliot förstår, ”grundar och blundar – begrundar sitt namn, sitt nattliga, kattliga, evigt ofattliga, allra förtegnaste, egnaste namn”.

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!
Örjan Abrahamsson