Där finns en bok av Martin Luther, tryckt i Jena 1570. Det är ju i sig ganska märkvärdigt.
Men ännu märkvärdigare är anteckningarna i boken. Det är Jonas Magni, kyrkoherde på Visingsö i början av 1600-talet, som sammanfattar sitt liv. Han gick i skolan i Linköping 1598 och berättar hur han såg konung Sigismund och hans polska soldater precis före det stora slaget, och så om avrättningarna på Linköpings torg två år senare.
– En helt okänd ögonvittnesskildring av slaget vid Stångebro och Linköpings blodbad, säger Martin Kjellgren. En unik historia låg där, underst i högen.
Och det kan finnas mer. I den här kyrkan utanför Eksjö finns tre likadana skåp, fyllda med böcker.
Martin Kjellgren är doktor i historia och specialist på bokhistoria, men också på medicin och magi under reformationstiden och trolldomsprocesser i Östergötland under tidigt 1600-tal. Just nu letar han efter böcker och boksamlingar i alla kyrkor i Linköpings stift.
– Den här inventeringen är nog det allra roligaste jag har gjort, säger han. Här får jag gräva själv och göra fynd.
Det finns alla möjliga sorters böcker på kyrkvindarna, i skåpen och i kistorna. "Den siste mohikanen" var till exempel kanske inte helt väntad, men den sirligt handskrivna utlåningslistan i början av boken visar att den har gått runt på gårdarna i södra Tjust. Förutom den enorma mängden författningssamlingar med lagar och förordningar; alla biblar, psalmböcker och kyrkliga handböcker, så finns det handböcker i olika lantbruksämnen, uppbyggliga berättelser och läseböcker från de gamla sockenbiblioteken från 1700- och 1800-talen.
Här i Vårdnäs kyrka, där Martin Kjellgren just befinner sig, finns ett jämförelsevis stort sockenbibliotek, ett par hyllor med böcker, förutom de kyrkliga böckerna. De står i ganska god ordning och utsätts inte för solljus, och luftfuktigheten är ganska bra.
Så ser det inte ut överallt.
– Kunskapen saknas ofta. Det är dessutom få som kan läsa gammal handskrift.
Böckerna är sällan värdefulla ekonomiskt.
– I de flesta fall är alla gamla böcker komplett värdelösa. Det finns ingen marknad för dem, säger Martin Kjellgren. Så tjuvar har inte mycket att hämta.
Men det kulturhistoriska värdet kan vara desto större. Karl XII:s bibel, till exempel, som finns i varenda kyrka, kan ändå vara värdefull om den är i bra skick, och att den finns överallt är i sig intressant. Den var ett jätteprojekt som inleddes 1703, den lästes i 200 år och påverkade språket och kulturen i hela landet och i Finland därtill.
Här i Vårdnäs finns den förstås i arkivet, men här finns också mycket annat: en likpredikan från 1692, inbunden i ett slitet sammetsband, en Fruntimmersbibel från 1800-talet, en handbok i mur- och tegelbruk med instruktiva planscher, alltihop böcker som berättar om ett samhälle som är försvunnet för länge sedan.
Vad är det allra finaste du har hittat?
– Hm.. kanske en almanacka från 1591 som gömde sig på pärmens insida, som makulatur, i bandet till den svenska kyrkoordningen från 1571. Almanackan är en av de äldsta bevarade på svenska och alltså unik.
– Men i en del böcker är anteckningarna det intressanta, eller bindningen, skicket eller proveniensen. Jag har hittat barnteckningar i böcker från 1700-talet, det finns handskrivna noter och orgelstämmor – det är mycket som är värdefullt och förtjänar att bli hittat.