Svensk socialdemokrati är en egen konstart i politiken. Sedan starten på 1880-talet finns det en mängd fakta på marken om vad socialdemokrati är för något. De decennier som mest präglat S är det dryga halvsekel – främst 1932–1976 men även därefter – då Socialdemokraterna var politiken.
Ibland är det tillfälligheter som har styrt och påverkat utvecklingskurvan för socialdemokratin. Otur när tsunamikatastrofen översköljde S med folklig misstro och regeringsduglighetstvekan. Terrorattacken mot World Trade Center sände en våg av uppslutningsvilja till statsministern Göran Persson.
Ibland har emellertid Socialdemokraterna själva orsakat sina problem genom okloka politikval. Problemen har hopat sig då partiet har stuckit av till vänster. Socialdemokratin hade goda grunder att kasta ut vänstern 1917. Stora delar av vänstern blev diktaturkramare. Lenin, Stalin, Mao, Pol Pot och andra ruggiga typer omhuldades i de vänstra leden. Testuggandet har alltid stått i högre kurs än resultaten. Det är värt att påminna sig att vänsterns traditionellt låga valresultat – kamrat fyra procent som det sades en gång – beror på att vänsterism har väldigt klent stöd ute bland vanligt folk.
Vid några få tillfällen har Socialdemokraterna glömt att de är socialdemokrater och drivit vänsterpolitik. Löntagarfondsäventyret på 1970–80-talen är väl det värsta exemplet på dikeskörning. Sammanklappningen då Juholt valdes till partiledare är ett annat solklart exempel. Och så det här med "vinster i välfärden!"
Det var pinsamt att läsa vinstutredaren Ilmar Reepalu (S) på DN Debatt i förra veckan (18/3). Utredningen bygger på Vänsterpartiets aparta uppfattningar om företag och vinster. Att misstänkliggöra stora och framgångsrika företag på det sätt som Reepalu gjorde har mig veterligen inte gjorts av någon uppsatt socialdemokrat sedan den famösa löntagarfondseran som ställde till det för S i många år.
Stefan Löfven behöver frigöra sig från vänsterdikestänket. Det som behöver göras – bland annat säkra betygssystemets likvärdighet, säkra välfärdsföretagarnas handel och vandel, få till samhällsstyrda köer till skolorna, med mera – görs mycket bättre utan att okas av vänstertestuggande.