Donald Trump är kanske inte världens populäraste person. I USA verkar han dock vara tämligen väl omtyckt av sina många miljoner väljare. I Sverige är den allmänna medieattityden till Donald Trump oftast nedlåtande och kraftigt förminskande. I nästan all rapportering om USA:s president finns en undertext om att Trump är tokig; eller i vart fall extremt bisarr.
Jag har vare sig insikter eller kunskaper nog för att torgföra några diametralt motsatta fakta om presidenten. Den nedlåtande attityden stör mig hur som helst. Karln har ju ändå lyckats bli vald till president i den tuffaste och mest påfrestande valrörelse som den demokratiska världen känner. Det kan inte vara en odugling rakt igenom; så tänker jag och tänker på en annan president.
Rysslands första demokratiskt valda president hette Boris Jeltsin. Under de dramatiska år då Sovjetdiktaturen upplöstes så stod han mitt i stormen och försökte få något slags ordning på saker och ting i en stentuff politisk miljö. 1997 talade Jeltsin i riksdagen i Stockholm. Jag var där. Det var nedslående att se och höra hur denna frontpolitiker – så fjärran den svenska ankdammen – behandlades nedlåtande av många i politik och media. Han förminskades ofta till ett alkoholproblem. Jag kommenterade saken på DN Debatt: "Jeltsins uppgift har aldrig varit att vinna pris i nykterhetstävlingar. (--) Han försöker hålla fascism och gammelkommunism stången. Han försöker inleda bygget av en demokratisk stat, etablera relationer till EU, USA och Östersjöländerna och han försöker enträget att sälja ryska produkter ute i världen. (--) Vi borde skämmas över att behandla honom som en mindre vetande kusin från landet." (6/12 1997)
Nu har Donald Trump haft ett toppmöte med Nordkoreas Kim Jong-Un. Vilket i sig är storartat. Kanske artar det sig ännu bättre längre fram. Geopolitiskt kan kanske hela koreanska halvön bli västliga vänner. Trump kan kanske bocka av ett vallöfte och ta hem flera tusen soldater. Världen kan slippa ett latent dödshot. Miljoner fattiga och förtryckta människor kan kanske få upp näsan över vattenytan.
Trump är en person som i mina ögon dras med flera bisarra drag. Det är emellertid också bisarrt att bisarrheten ständigt ska vara toppvinkeln i rapporteringen. Även bisarra eller alkoholsjuka presidenter kan göra vettiga saker. Nedlåtandets ideologi förblindar.
Widar Andersson är chefredaktör på Folkbladet och socialdemokratisk krönikör i Corren. widar@folkbladet.se