Söndagens DN bjöd på en debattartikel som kan läsas som ett slags manual för hur M eller S skulle kunna motivera en kommande regeringsbildning som är beroende av SD:s stöd i riksdagen.
Författarna – den liberala tankesmedjans frontpersoner Karin Svanborg–Sjövall och Andreas Johansson Heinö – visar hur vad de kallar ”auktoritära populister” har ett allt större inflytande på politiken i alltfler europeiska länder. (Samtidigt sågar de befriande bestämt tjafset om ”fascism”. Totalitära höger/vänsterpartier har ett ”rekordlågt” stöd i Europa.)
De skriver ”Det är hög tid att inse att populismen inte är en temporär utmaning utan ett permanent inslag i moderna partisystem. Högerpopulistiska partier samlar numera dubbelt så många väljare som partier med liberalism som primär ideologisk beteckning.”
I sin DN-artikel smälter Timbroledningen ner de ”demokratiska principerna” till ”minoritetsskydd, maktdelning och äganderätt.” Det slås fast att dessa principer bör vara ”utom räckhåll” för partier av ”alla kulörer”. Medan annat som till exempel ”skatter, betygssystem och miljöregleringar” ändras av ”vilken partikonstellation som helst utan att demokratin är hotad.”
Det är här detta med ”manualen” kommer in. Timbroiterna diskuterar i sin text de dominerande strategierna som den liberala kretsen av partier tidigare prövat. Både ”isolering” och ”konkurrens” kan ha sina effekter visavi de auktoritära populistpartierna. Men som beständigt skydd för den liberala statens kärna är de otillräckliga, skriver författarna. Vilket de sannolikt har rätt i.
Socialdemokraterna har ju under flera decennier visat att det går att bygga en demokratisk maktutövning på stöd från ett auktoritärt populistparti som VPK/Vänsterpartiet. På 1970-talet när det hela höll på att gå överstyr med löntagarfonderna så slog det civila samhället till och kastade S ur sadeln. Vilket också är ett uttryck för ett slags nödvändig maktdelning och skydd mot politisk hybris.
Den liberala demokratins och marknadsekonomins partier behöver komma in i andra andningen. Ska de käkas upp av otålmodiga och principlösa populister? Eller ska de försöka ta hand om styråran igen?
Debattörerna från Timbro lanserar ett intressant utkast till hur styrandet skulle kunna gå till.