I måndags kväll var jag inbjuden till en av Linköpings Rotaryklubbar för att tala på temat en ”Het höst i politiken.” Klubben träffas på Frimis; Scandichotellet som ligger så väldigt bra till för resande från till exempel Norrköping.
Mötet var välbesökt; över hälften av klubbens medlemmar hade mött upp . Varje gång jag är med på sådana här möten i Linköpingstrakten så slås jag av vilket stort genomslag som Corren har i stora och breda medborgargrupper. Som återkommande skribent i Corren når jag verkligen fram till människor som är intresserade av sådant som jag skriver och talar om.
Rotaryklubbens medlemmar där på Frimis var inget undantag.
Klubbens medlemmar var ålders- och könsblandade på ett behagligt och diskussionsfrämjande sätt.
När jag talar om politik i så korta nedslag – kanske 30 minuter inklusive diskussion – som i de här sammanhangen så målar jag med breda penslar av det som hjärtat är fullt av. Vilket till dels är respekt och förståelse för hur svårt det faktiskt är att ha tongivande och strategiska politiska uppdrag i de regeringsfähiga partiernas kretsar i riksdagen.
Den gamla ordningen har tagit slut; S dominerande envälde från förra seklet har tagit slut. Även Alliansens framgångsrika men ack så korta regeringssommar har tagit slut. Vad för slags ny ordning ska växa fram? Och vem och vilka ska våga ta små steg mot det nya? Anna Kinberg Batra försökte. Och fick ta stryk.
Till dels är mitt budskap kärvänligt kritiskt mot hur framför allt S och M har hanterat situationen med Sverigedemokraternas raska intåg i riksdagen. M kastade den nedärvda invandringsförsiktigheten över bord och kastade sig i armarna på Miljöpartiet. S gjorde ungefär samma sak med tillägget att de tjatade om rasism och nazism och fascism istället för att ta itu med verkligheternas problem.
Allt handlar kort sagt om SD. Och det kommer det nog att göra ganska länge än. Om inte en ekonomisk kris tvingar de regeringsformande krafterna att besinna sig. Om vi var överens om något där på Frimis i måndags kväll så var det en längtan efter politiker som talar om saker och ting som vuxna människor istället för att ta omvägen via överpolitiska utspel och påhittade politikkonflikter.
Widar Andersson är chefredaktör på Folkbladet och socialdemokratisk krönikör i Corren. widar@folkbladet.se