Gustav Fridolin är utbildningsminister. När Fridolin på torsdagen tog emot Skolkommissionens betänkande så sa han att det är "årtionden av skolpolitiska gräl och fokus på småfrågor" som är problemet. Så är det.
Skolkommissionen är ett steg i rätt riktning. Det politiska tjafset och hafset har – som jag ser på världen – haft skadlig inverkan på allt från klena skolresultat och till den stora bristen på välutbildade lärare och skolledare. Under pedagogikprofessor Jan-Eric Gustafssons ledning har Skolkommissionen åstadkommit ett underlag som för första gången på mycket länge andas mer av vetenskaplighet än av politisk trosvisshet och klåfingrighet.
De sämsta delarna i utredningsmaterialet är följaktligen de avsnitt där kommissionen är inne och pillar i politiken. Cementerad och statisk segregation är självklart ett gissel i samhället. En mängd olika förhållanden påverkar segregationen. Skolor är en viktig del i det hela. En skolkommission borde därför koncentrera sitt arbete på att skapa bästa tänkbara och förutsättningar för att alla skolor ska vara bra. Det finns mycket av den sorten i kommissionens betänkande. Staten föreslås skärpa sitt grepp över kvaliteten i lärarutbildningar och skolor. En nyckelmening är: "Genom (--) att ingripa mot skolhuvudmän, kommunala såväl som enskilda, ser staten till att allvarliga brister i skolorna inte tillåts fortsätta."
Tyvärr förlorar sig kommissionen bitvis in i den symbolpolitiska värld där begrepp som "likvärdighet" och "segregation" svävar runt som från verkligheterna oberoende osaliga andar. Till exempel ska de stackars rektorerna åläggas ett ansvar för att deras skolor har en socialt blandad elevkår. En rektor ska givetvis enbart åläggas ett ansvar för att verksamheten håller högsta kvalitet och att eleverna när godkända resultat. Allt annat leder fel. På så sätt minskas segregationens negativa samhällseffekter mest effektivt.
När Skolkommissionen politikflummar till det på det här viset så framstår det inte som solklart vilket som är viktigast; att elevkåren är "rätt" socialetniskt sammansatt eller att skolan åstadkommer goda kunskapsresultat?
Sådana tveksamheter är inte bra för en skolkommission. För att inte tala om det här med att Skolkommissionen vill att eleverna ska lottas ut på populära skolor. Som att be om skolpolitiska gräl och fokus på småsaker. Kunskap är inget lotteri.