Gabriel Heller Sahlgren är forskare och är knuten till Institutet för Näringslivsforskning i Sverige och han tjänstgör även som doktorand vid London School of Economics. Heller Sahlgrens specialområde är skolor och skolors resultat. Sålunda ett hett område med tanke på de svenska 15-åringarnas tillkortakommanden i internationella kunskapsjämförelser som Pisa och TIMSS.
Heller Sahlgren avviker från det slentrianmässiga fördömandet av svensk skola/svenska lärare och han har även avstått från att oreflekterat höja framgångsrika Pisaländers skolsystem till himmelska höjder. Gabriel Heller Sahlgren har istället forskat i saken utifrån kända fakta. Ett av de förhållanden han granskat är invandringens betydelse. Ur DN 29/7 2015: "Skolbarn med utländsk bakgrund presterar sämre än infödda skolbarn i många länder. (--) Sverige har haft högst flyktinginvandring per capita i Europa sedan 1983. Rent mekaniskt bör därför den förändrade elevsammansättningen ha påverkat Sveriges resultat i Pisa negativt. I en ny rapport finner jag att detta antagande stämmer. När urvalet begränsas till elever vars föräldrar är födda i Sverige och som oftast talar svenska hemma försvinner 29 procent av den genomsnittliga resultatförsämringen i Pisa mellan 2000 och 2012."
Och i GP 9/1 2017: "Ta till exempel Sydkorea, som i Pisa 2015 presterade 23 poäng bättre än Sverige i snitt. När urvalet begränsas till elever med åtminstone en förälder född i landet och som pratar nationalspråket hemma minskar skillnaden till 9 poäng. Med andra ord kan hela 61 procent av skillnaden mellan Sveriges och Sydkoreas resultat härledas till invandring snarare än skolpolitik."
Dessa egentligen ganska så självklara samband har ofta förnekats. Tigandet har haft det förment goda uppsåtet att inte göda invandringsnegativa känslor hos medborgarna. Detta har – tydligt för alla – misslyckats. Det värsta är dock att behoven hos mängder av invandrade elever har förnekats.
Gabriel Heller Sahlgren pekar till exempel på elevinflytandets negativa betydelse för många av dessa elever. För motiverade elever är elevinflytandet ofta en förstärkande effekt; de vet vart de vill och inflytandet blir ett sätt att driva på lärare och skola mot bättre resultat. För de som inte är motiverade är däremot inflytandet ofta ett slags "road to hell".