Det var på 1980-talet som varningar för "tvåtredjedelssamhället" på allvar etablerade sig i den politiska debatten. Begreppet byggde på antagandet att moderna samhällen framåt i tiden skulle komma att slå ut runt en tredjedel av sina innevånare till okunskap och fattigdom. I politiken diskuterades hett och intensivt om det skulle bli så och om vems fel det i så fall var.
Åsa Fahlén är ordförande i den fackliga organisationen Lärarnas riksförbund. På DN Debatt (10 juni) påpekade Åsa Fahlén stillsamt och bestämt att: "Vad gäller den svenska skolan är vi redan där. (I tvåtredjedelssamhället alltså.) Våren 2018 lämnade 100 655 elever gymnasieskolan. Endast 66 378 av dem tog studenten, medan de resterande 34 277 eleverna inte lyckades nå examen. Det betyder att vi har en skola, där en tredjedel av eleverna slås ut."
Fahlén lägger alarmerande fakta på bordet. Hon använder inga överord när hon kräver nedläggning av gymnasieskolans "introduktionsprogram" (där från grundskolan obehöriga elever placeras för att kunna hämta in kunskaper för att sedan gå vidare till vanliga studieprogram) eftersom det är ett "systemhaveri". Siffror från Skolverket visar att endast sex procent av de elever som börjar på något av introduktionsprogrammen klarar att ta gymnasieexamen efter tre år. Åsa Fahléns appell för något "radikalt annorlunda" är rejält och sakpolitiskt underbyggd.
Läget är inte minst allvarligt i det största introduktionsprogrammet "Språkintroduktion" som är till för ungdomar som inte kan svenska. Trycket är mycket stort. Åsa Fahlén pekar på att 80 000 asylsökande barn och ungdomar kom till Sverige bara under 2015 och att Sverige även under åren före 2015 haft en hög invandring av personer i högstadie- och gymnasieålder: "Det ackumulerade utanförskapet som detta medför är redan i dag mycket stort. Tillåts utvecklingen fortsätta, har den svenska skolan fram till 2030 slagit ut en halv miljon unga människor", konstaterar ordföranden i Lärarnas riksförbund.
Åsa Fahlén skissar på fyra inslag i en reform för något "radikalt annorlunda". Skissen är tilltalande och realistisk med förslag om bland annat kortare yrkesutbildningar, förlängd skolplikt och kunskapsstyrda undervisningsgrupper.
Staten behöver visa sina muskler i skolkrisen.
Widar Andersson är chefredaktör på Folkbladet och socialdemokratisk krönikör i Corren. widar@folkbladet.se