Ibrahim Baylan är energi- och samordningsminister i Stefan Löfvens regering. I energifrågan har Baylan lyckats få till en klassisk förhandlingsöverenskommelse med tre borgerliga partier. 40 års osäkerhet och käbbel om kärnkraft har lagts till handlingarna. När det gäller Baylans uppdrag som samordningsminister i frågor om segregation, fattigdom, förortskriminalitet och sociala klyftor är saker och ting däremot mer diffusa.
Ibrahim Baylan är en av de mest intressanta politiska personligheterna i den yngre medelålderns socialdemokratiska ledarskikt. Det känns som att han vill något och någonstans med sitt politiska engagemang; en karriärpolitiker i ordets bästa mening skulle man kunna säga.
I helgen var Baylan gäst i P1:s Lördagsintervju. Ekots Monica Saarinen försökte med sina frågor få Ibrahim Baylan att bli lite mer konkret när det gällde hans samordningsuppdrag i regeringen. Det gick väl så där. Vilket inte ska lastas Monica Saarinen. Ibrahim Baylan var inte så intresserad av att säga så särskilt mycket. Vilket antagligen tyder på att saker och ting är i sina lindor och säckar. Baylan har till exempel ännu inte utsett den speciella utredare/samordnare som statsminister Stefan Löfven talade om förra sommaren i Almedalen.
Det behövs en person som på regeringens uppdrag sonderar terrängen i samhälle och politik och näringsliv: Vad är möjligt att långsiktigt få till stånd vad exempelvis gäller de 50–100 sämsta grundskolorna – som ofta finns just i de fattigaste och bidragstätaste och mest kriminella förorterna? Vilka reformer ska till när det kommer till arbete, bidragsbegränsningar och svenskundervisningar?
I brist på annan konkretion ägnade sig Baylan åt några trötta S-retoriska tirader om att det typ var de borgerliga partiernas skattesänkningar som var orsaken till utslagningen ute i förorterna. ”Menar du verkligen vad du säger”, utbrast Monica Saarinen med indignerat tvivel i rösten.
Ibrahim Baylan gav dock en del intressanta besked. Han ser samarbete med Moderaterna i migrationsfrågorna som naturligt och eftersträvansvärt. Han avfärdade inte att det finns positiva möjligheter för regeringen med Anna Kinberg Batras uppbrott från Decemberöverenskommelsen. Han klargjorde vikten av en fortsatt reglerad invandringspolitik med ordning och reda.
Utrymmet för självtänkeri är inte särskilt stort när valrörelsen drar igång. Men efter en valrörelsevinter kommer en vår. Då – om inte förr – lär Ibrahim Baylan försöka ladda om reformverket.