Statsminister Stefan Löfven har i en klassisk socialdemokratisk resa besökt Saudiarabien tillsammans med Maria Rankka som är vd på Stockholms Handelskammare och Marcus Wallenberg som bland mycket annat är ordförande i försvarskoncernen Saab.
För detta besök har Löfven vederbörligen misstänkliggjorts i pressen och kölhalats av Jonas Sjöstedt och Valter Mutt och KU-anmälts av Birgitta Ohlsson. Kritikernas poäng är att Saudiarabien är en diktatur och att en svensk statsminister inte bör åka till sådana ställen för att promota affärer.
Sådant är lätt att säga förstås. Faktum är dock bara att den politiker som vill göra affärsstödjande resor i Mellanösternregionen utan att få den sortens kritik får avhålla sig från besök till alla andra länder än Israel. Och inget ont om Israel förstås. Men denna ensamma demokrati i ett hav av diktaturer, auktoritära stater och "hybridregimer" förmår knappast att hålla igång den svenska exportmarknaden.
Ur ett perspektiv skulle man kunna säga att Stefan Löfven får betalt för gammal S-ost. Det fanns en tid när S-ledare var mer pigga på att peka ut diktaturer i världen. När Stefan Löfven nu av helt anständiga skäl försöker komma undan att kalla Saudi för en diktatur så tilldrar det sig därför ett begripligt intresse i pressen.
Jag förstår att statsministern gärna vill försöka komma bort från det där etikettsättandet. Enligt "The Economist Intelligence Unit" så fanns det 2015 inte mer än 20 "fullständiga demokratier" i världen, 59 demokratier med "brister", 36 regimer som är "hybrider" mellan demokrati och "auktoritära styren" och i 52 länder härskar enväldigt auktoritära stater.
Sverige ligger ungefär lika högt upp i den första gruppen som vad Saudi ligger lågt i den sista gruppen. Vi har två pinnar upp till ettan Norge och Saudi har sex pinnar ner till Nordkorea som ligger tvärsist av de 167 länder som ingår i mätningen.
Världs- och frihandelns bärande idé är – likt FN-systemet – att affärer och utbyte skapar kontakt och påverkansytor som ökar chansen till utveckling och samverkan. Isolationister som Sjöstedt och Mutt ska för Sveriges bästa hållas långt borta från allt realt inflytande på frågor om frihandel och om statsministerns besökskalender. Det är en absurd tanke att Sverige enbart skulle handla och umgås med de övriga 19 länder som är demokratier och därmed vända ryggen åt resten av världen.