Asylsystemet allt mer otidsenligt

Foto:

Widars krönika2018-02-24 05:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Förra fredagen var Migrationsverkets generaldirektör Mikael Ribbenvik gäst i Fredagsintervjun på Kvartal.se med programledaren Jörgen Huitfeldt. Fredagsintervjuns format ger lyssnaren chansen att bedöma den intervjuades grader av djup och genomtänkthet. Mikael Ribbenvik trädde fram som en mycket väl sammansatt ämbetsman. Han höll hårt och välformulerat på gränsen mellan regering och regeringsmyndighet.

Regeringen beslutar om politiken. Myndigheten utför det regeringen bestämt enligt de lagar och regler som gäller. Samtidigt vårdade han sin offentliga roll; han svarade således på de frågor han fick utan att ta politisk hänsyn.

Ribbenvik fick frågor om de ungefär 200 000 anhöriginvandrare som enligt Migrationsverkets bedömningar kan komma att ansöka om uppehållstillstånd i Sverige under de kommande åren. Erfarenhetsmässigt brukar 70–80 procent av ansökningarna beviljas. Hur det blir enligt de nya lagar som nu gäller är svårt att säga. Men många kommer att få stanna.

Huitfeldt frågade: Var ska de bo? Vad ska de arbeta med?

Mikael Ribbenvik svarade som det är: Migrationsverket får inte och ska inte beakta sådant när de avgör ärenden. "Integrationsfrågan ska vi inte ta hänsyn till", sa generaldirektören. Vilket naturligtvis är en stor brist i dagens regelverk för invandringen.

De flesta av de cirka 27 000 asylsökande som kom till Sverige 2017 uppger att de tog flyget till Arlanda. Där finns inte alls samma gränskontroller som på bron mellan Danmark och Sverige.

Det är "väldigt vanligt att vi inte säkert vet identiteten på de asylsökande", sa Mikael Ribbenvik. Denna märklighet beror på att identiteten enligt regelverket inte behöver styrkas utan bara göras "sannolik." Orsaken till detta är den nedärvda bilden av den asylsökande som en "dissident på flykt från en grym säkerhetstjänst", förklarade Ribbenvik. Vilket matchar mycket dåligt mot dagens migrantströmmar som i huvudsak har folkvandringskaraktär där människor från Afrika och Mellanöstern söker sig mot väster och mot norr i jakt på bättre livschanser. Asylrättssystemet är alltmer otidsenligt i dessa sammanhang.

Widar Andersson är chefredaktör på Folkbladet och socialdemokratisk krönikör i Corren. widar@folkbladet.se

Widars vinkel

Widar Andersson