Språkörat får ge vägledning

Foto:

Språkspalten2019-04-08 05:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

En rak fråga kom till Språkspalten: ”Är det ur språklig synpunkt bättre att säga ännu inte än fortfarande inte?”. Som rubriksättare har jag ibland fastnat på detta, eftersom ”ännu” är mer lätthanterligt som rubrikord.

Det finns en del språkfrågor där somliga något vagt hänvisar till någonting man en gång lärt sig i skolan och därmed gärna vill göra till rättesnöre. Detta verkar vara ett sådant exempel. Ibland hävdas nämligen att ”fortfarande” inte ska kombineras med negation. Men närmare betraktat är det svårt att hitta stöd för hållningen i ordböcker och dylikt. (Vilket ju i och för sig inte hindrar att man lärt sig det i skolan.)

Ofta är båda varianterna i själva verket fullt gångbara. Man kan säga ”hon har ännu inte kommit hem” lika väl som ”hon har fortfarande inte kommit hem”.

Men kanske finns det ändå en liten skillnad. I det första fallet kan man nog läsa in en förväntan om att hon snart ska vara hemma. I den andra varianten ligger tyngdpunkten mer på att hon borde ha varit hemma redan.

Eller för att låna ett exempel från radioprogrammet Språket: I formuleringen ”Palmeutredningen har fortfarande inga säkra spår efter mördaren” ligger en viss kritik. ”Ännu” hade förskjutit fokus en aning.

Det är svårt att säga hur levande den nyansskillnaden är, men den kan vara värd att ge akt på. Språkörat snarare än regler får alltså vägleda.

Daniel Erlandsson skriver språkkrönika varje måndag. Skicka frågor och synpunkter till daniel.erlandsson@ostmedia.se

Språkspalten

Daniel Erlandsson