Jag var i Stockholm i helgen. Tillsammans med ett mindre sällskap besökte jag en liten krog där ingen sätter sin fot utan inbjudan från någon med medlemskap. Värden i vår lilla grupp hade en tydligen högt eftertraktad notering i ägarens register och därmed togs vi om hand på ett närmast kungligt vis.
Det var fint och trevligt, det var det visst det. Personligt och intimt, inte mycket större än vardagsrummet hemma hos vem som helst. Myten kring krogen är förmodligen större än själva upplevelsen det innebär att gå dit.
Varför finns ett sådant ställe? För att kändisarna ska få vara i fred, fick jag förklarat för mig. Okej. Det rådde strängt fotoförbud i lokalen förstås. Den ende jag kände igen var dock Ian Wachtmeister och han drar väl inte med sig drevet för tillfället.
Men visst kan man föreställa sig att det inte alltid är så lätt att vara igenkänd. Strax före jul åkte jag tåg från Örebro och på stationen satt Pernilla Wahlgren. Hon var djupt försjunken i sin mobiltelefon. Ett bra sätt att slippa möta allmänhetens blickar.
Tåget var försenat och medan vi väntade steg Carl-Jan Granqvist in i lokalen. Vad skönt, tänkte jag, nu kan de i alla fall prata med varandra. Men varför skulle de göra det? Den ena fördjupade sig i sociala medier, den andre pratade i telefonen. De såg vare sig åt varandra eller åt någon annan.
Min kväll i huvudstaden fortsatte med ett besök på Chinateatern där vi skulle se Tommy Körberg.
Mellan låtarna körde Körberg någon slags inövad stå up-komik. Med förställd röst dissade han allt från kollegor i musikbranschen till Melodifestivalen och journalister därtill. Visst hade han poänger och visst belönades han med skratt då och då. Men jag kunde inte låta bli att se hur axlarna sjönk och hur han slappnade av varje gång han tog ton och fick sjunga istället för att skämta.
Två timmar senare tackade han för sig och gick. Publiken klappade in honom igen, förgäves. Till slut klev han fram bakom ridån, pekade på klockan och viftade iväg oss. Han ville gå hem. Han hade gjort sitt för kvällen.
Vilken svår balansgång – å ena sidan önskan att få all uppmärksamhet, å andra sidan viljan att vara en i mängden.
Samtidigt, vad skulle Körberg eller Zlatan eller vilken annan kändis som helst vara utan publiken, utan fansen, utan media? Vanliga Svenssons, bara ovanligt duktiga på sina jobb.