Den som verkar för jämställdhet borde väl vara lika engagerad i frågor som rör kvinnors frigörelse och livschanser som mäns? Vissa yrken och branscher domineras av män, men det finns yrkesroller och arbetsplatser som är extremt kvinnodominerade. Därför borde väl den som vill att kvinnor kvoteras till börsbolagsstyrelser också kräva kvotering till den kvinnodominerade skolvärlden?
Frågan ställdes under Fredrika Bremer Förbundets intressanta Apelrydsseminarium i Båstad förra helgen. Ett spritt mummel hördes om att strikt könskvotering till skolorna skulle leda till att lärarkvaliteten försämrades. Hmm, låter som ett argument lånat från de nomineringskommittéer som har så förunderligt svårt att finna kvinnliga styrelsekandidater.
Svante Nycander, fd chefredaktör på Dagens Nyheter, utmanade genom att hävda att en av feminismens grundsatser inte längre gäller. ”I dag är det inte den manliga normen som dominerar.” Om feminismen framgent ska vara en kraft att räkna med så måste den överskrida sina egna barriärer, menade han. ”Om man fortsätter att tala om den manliga könsmaktsordningen så blir man blind för den bristande jämställdhet som finns.”
Nycander pekade på att pojkars skolresultat halkat efter under de senaste decennierna, och hur detta på något sätt accepterats. Pojkar är inte mindre begåvade än flickor, men något har hänt i skolan som missgynnar dem.
Här har Nycander en viktig poäng. Jag önskar mig inte tillbaka till utantillinlärning och regentlängder, men dagens självständiga skolarbete kräver en tidig mognad som alla inte har. När franskläraren säger "det är bra om ni tittar lite på de oregelbundna verben” är risken stor att en del gör just det – i de sekunder det tar att slänga en blick på några ord – medan de skolmogna förstår undertexten: detta ska du kunna på dina fem fingrar för att greppa franska språket.
Könsobalansen i skolresultaten har varit känd länge men beskrivs sällan som ett jämställdhetsproblem. Ofta hör man argumentet att flickor förvisso är bäst i skolan, men att män ändå sitter på de tyngsta samhällspositionerna, vilket ses som bevis på diskriminering. Men det kan ju också vara resultatet av en eftersläpning. Att döma av kvinnoövervikten i högskolan kan vi få generationer av unga män som inte platsar när nyckelpositioner på arbetsmarknaden ska tillsättas.
I Modern Psykologi 6/2012 finns en intressant intervju med neuroforskaren Martin Ingvar som påtalar skillnaden mellan kunskap och färdighet. I dagens internetsamhälle kan man lätt hitta fakta, vilket gör att korvstoppning förlegat. Men, betonar han, färdigheter som att läsa och skriva går inte att erövra utan att traggla. Hjärnan måste tränas att göra saker den inte är naturligt programmerad för. Och om läsförmågan brister så påverkas även förmågan att tänka komplexa tankar.
I dag lämnar var fjärde pojke skolan utan att kunna läsa en lite mer komplicerad text. Vad är detta om inte ett jämställdhetsproblem?
Linköpingskretseni Fredrika Bremer Förbundet har givit ut en fin liten skrift, ”Kvinnliga förebilder från Östergötland”. Där återfinns Moa Martinson och Ellen Key, men även mindre kända personligheter som handlaren Johanna Petersson i Ödeshög och barnmorskan Signe Sandberg, som tog sig fram i alla väder för att förlösa kvinnor i S:t Annas skärgård.