Den svenska skoldebatten är hopplöst insnöad på det förflutna. Var kommunaliseringen rätt? Bör inte betygssystemet göras om ytterligare en gång? Var det bättre med kravlöshet eller med katederundervisning?
Framtidens skola behöver en helt annan professionalism. Där det inte är tyckande som styr, utan kunskap om vad som faktiskt fungerar. Det amerikanska utbildningsdepartementet samlar till exempel på sin hemsida (”What Works Clearinghouse”) vad kontrollerade experiment verkligen visat fungerar i skolan. Samtidigt uppmuntras också nya arbetssätt förutsatt att de tidigt testas ordentligt innan de sprids vidare till andra skolor.
I den svenska skolan blir det ofta stopp för nya försök istället för hjälp med utvärdering. Ådalsskolan i Kramfors hade till exempel ett stort problem. Hur ordna modersmålsundervisning och den lagstadgade studiehandledning på modersmålet? För nyanlända kan en bra språkintroduktion och handledning vara avgörande. Kramfors är en liten kommun och behöriga modersmålslärare växer inte direkt på träd.
Den ansvarige rektorn Mikael Wiklund rekognoscerade och fastnade för en lösning som Ljusdals kommun hade anammat. Den byggde på distansundervisning via webb där läraren satt i Uppsala (Uppsala Språkskola) och eleven i Ljusdal. Enligt Ljusdals kommun var det enda de behövde tillhandahålla en dator med kamera och headset, resten stod Uppsala språkskola för, dessutom till en rimlig kostnad. Sedan hösten 2011 är detta nu igång också i Kramfors.
Parallellt har skolans IT-resurser förnyats med en uppdatering av det trådlösa nätverket, 1-1 satsning på Ipads till elever och lärare på skolan, övergång till digitala läromedel för hela gymnasieskolan och mer. Därför kan nu webbsändningar köras i Ipads. Möjligen blev detta den första distansundervisning via Ipad i en skola i Sverige. Flera kommuner har skickat studiebesök till Kramfors.
Som ofta ställer regelverket dock hinder i vägen. Ådalsskolan vill även erbjuda kinesisk språkundervisning, vilket inte minst efterfrågas i Kramfors näringsliv, där det finns många exportföretag. Tyvärr ställer lagen till det då regeringen utfärdat en förordning där endast en skola i Sverige får bedriva distansundervisning inom landet, förutom i modersmål och studiehandledning, nämligen Torsås gymnasium. Skolverket och departementet har av obegriplig anledning inte velat eller kunnat lösa den knuten.
Det finns nu en betydande forskningslitteratur som tyder på att skolor som på rätt sätt använder IT och distansundervisning har en stor potential, både i högskolan och i den vanliga skolan. Mest positiva resultat erhålls om undervisning av hög kvalitet på nätet kombineras med en lokal uppföljning i arbetsgrupper eller klassdiskussioner.
Sverige behöver en skola som ständigt förbättras genom att i kontrollerade former pröva sig framåt. Inte en tummelplats för ideologiska eller nostalgiska bromsklossar.