Kolumn
Sveriges två stora partier tassar nervöst runt den heta gröten, integrationspolitiken, rädda att väljare straffar större reformer. Istället för att göra sig till slavar under kortsiktiga kommunikationskonsulter borde de snegla på framgång i andra länder. Ett exempel är Nya Zeelands statsminister John Key, som nyligen fört Moderaternas systerparti till en tredje valvinst, ja faktiskt en jordskredsseger.
I stället för reformpaus, som blev Reinfeldts signum under andra mandatperioden, trappade John Key upp reformambitionerna. Mest intressant är att John Key inte blundar för bristande integration, utan går rakt på. I Nya Zeeland gäller integrationsproblemen främst maoribefolkningen som har en mycket hög arbetslöshet.
John Key låter sitt socialdepartement räkna på de framtida samhällskostnader som uppstår när individer hamnar i livslångt utanförskap. Baserat på den kalkylen och evidens om vad som fungerar görs sociala investeringar kombinerat med ytterligare reformer för att stärka drivkrafterna till arbete.
I Sverige utvärderas få integrationsinsatser. Några tydliga slutsatser finns dock i forskningen och en jämförelse av hur väl kommuner lyckas från Reforminstitutet. Ett resultat är att utgifter för arbetsmarknadsinsatser har ett försumbart samband med integrationsframgång. Borlänge satsar rätt mycket pengar per invånare på ett mer förvaltningsmässigt sätt och lyckas sämre. Haninge lyckas bra med innovativa initiativ, men satsar bara hälften så mycket per invånare.
Ett gott företagsklimat spelar mycket stor roll för hur väl invandrare integreras. Även engagemanget från det civila samhället är viktigt. Värnamo, Sunne och Eda lyckas väl, givet sina förutsättningar, sannolikt hjälpt av föreningars vilja att bjuda in invandrare och företagares beredskap att skapa instegsjobb.
Integrationsforskningen understryker vikten av att kunna svenska. Intensiv språkutbildning bör starta tidigt i flyktingförläggningar. Tidiga insatser i skolan för nyanlända barn (och svenska barn med olika problem) fungerar mycket bra, och förebygger större problem senare. Satsa även på de nya digitala läromedlen som kan presentera materialet på olika språk.
Kommuner som lyckas med allt detta är oftare sådana som är mer resultatorienterade och pragmatiska i andra frågor också. Ett exempel är Trosa som klarar integrationen exceptionellt bra även efter hänsyn till ett allmänt gynnsamt arbetsmarknadsläge. Då har Trosa också en ovanlig effektiv förvaltning på de flesta områden.
Enligt forskningen är anställningsskyddet ett starkt hinder för invandrade. Var pragmatisk – tillåt exempelvis företag som utbildar många att undanta fler från turordningsregeln i las den dagen det behövs. Lyckad integration handlar om att få det att fungera i verkligheten, inte om att vinna en ideologisk strid.
Exemplen visar vägen till bättra integration. Politiker som vill bli återvalda har mycket att vinna på att följa i John Keys fotspår.