I dagarna var jag på DreamHack, världens största digitala festival, på Elmia mässan i Jönköping. Där sker allt som kan göras med datorer och internet. Spel, kommunikation, programmering, design, och mycket annat. Mitt lilla bidrag var att presentera boken ”Fri Zon – därför blev datorer, datorspel och internet världens innovationsmotor” som jag skrivit tillsammans med Nima Sanandaji.
På DreamHack samlas åtskilliga talanger som startat företag i 16-årsåldern som senare växer sig stora. Man kan fråga sig varför hör man aldrig talas om någon talangfull 16-åriga som startar bil- eller försäkringsbolag?
Staten har gång på gång försökt skapa IT-under, som slutat i tårar. På 1980-talet utvecklade statliga Svenska Datorer AB skoldatorn COMPIS (COMPuter I Skolan), vilken sedermera togs över av likaledes statliga Telenova och Esselte Studium. I början av 1990-talet var det Televerkets tur. Efter den franska förebilden Minitel lanserades Teleguide, vars specialkonstruerade terminaler för hemmabruk skulle konkurrera med pc och internet. Statens investering i Teracoms blev en mångmiljardflop.
I stället kom IT-undret i skepnader som Digital Illusions, grundad 1992 av entusiaster med huvudkontoret i ett studentrum i Växjö. Niklas Zennströms Skype, från 2003. Eller som Spotify, startat av Daniel Ek och Martin Lorentzon år 2006. Detta svenska IT-under är ingen slump. Nästan alla andra samhällsområden är kringgärdade av regelbombmattor. En enkel sak som att ta körkort har gjorts så krånglig och dyr att många ungdomar avstår. Att konstruera en ny sorts bil i garaget är inte att tänka på. Många regleringar och skatter som en femtioårig företagare till nöds klarar av är oöverstigliga eller bara bisarra för en artonåring. Därför flockas unga talanger till den nya frizonen som uppstått på internet.
Regelivrarnas verklighet hinner emellertid ikapp även nya IT-företag. Åtskilliga av de nya bolagen flyttar ut. Spotify har ägandet i Luxemburg. Skype förlades redan vid starten i Estland. Grundaren Zennström har pekat på några av hindren för svenska entreprenörer: ”regelkrånglet som gör att man riskerar att sitta fast med anställda som inte passar i företaget, och den svenska inställningen till helgledigheter och fem veckors semester”.
Många vill också reglera och beskatta verksamhet på internet mer. Skatteverket försökte i flera år att få företag som säljer via internet i andra länder att betala moms två gånger. Först när flera bolag hade lagt ner eller flyttat blev det ändring. I stället borde vi göra tvärtom. Frånvaron av regleringar på internet har frigjort skaparkraft som snarast ska jämföras med liberaliseringen av den svenska ekonomin i slutet av 1800-talet. För framtidens entreprenörer borde skatter och byråkrati bör trimmas ned på fler områden. Fler och större frizoner kan öppna för ”under” i många branscher.