Alla har vi sett tonåringar som släpar sig upp ur sängen vid sju-tiden, vacklar till skolan och tillbringar förmiddagen i halvdvala utan att lära sig någonting. Man kan se på dessa genomtrötta varelser på två sätt.
Det klassiska svenska synsättet med rötter i bondesamhällets arbetsrytm: Arbete är mer värt om det utförs tidigt på morgonen. En hedervärd svensk går upp i ottan redo att börja arbeta. Det är en fråga om moral som sitter så djupt att vi har inrättat hela samhället för att alla ska börja jobba tidigt. Och då är det ju självklart att tonåringar ska tvingas upp till lektioner klockan åtta, annars lär de sig inte arbetsdisciplin.
Det moderna, vetenskapligt baserade synsättet: Människor har olika inre, biologiska klockor, det finns morgonmänniskor och kvällsmänniskor. Under tonåren blir nästan alla ungdomar kvällsmänniskor, insomningstiden förskjuts två-tre timmar och det är inget de kan ändra på. De kan helt enkelt inte somna om de går och lägger sig tidigt, kvällarna är tvärtom den enda tid på dygnet då de känner sig pigga och glada.
För ungdomar med kraftigt förskjuten dygnsrytm får det nuvarande skolsystemet stora negativa konsekvenser. De presterar under sin förmåga i skolan och får sämre hälsa på grund av kronisk sömnbrist. Enligt en studie från Umeå universitet missgynnas omkring 120 000 elever av vårt stelbenta skolsystem.
Men det finns en enkel lösning. I Minnesota, USA, deltog 9 000 gymnasielever i ett försök där skoldagen började 8.40 i stället för 7.50. Resultatet var häpnadsväckande: Mindre frånvaro, högre betyg och färre elever med depressionssymtom. I Storbritannien har man gjort liknande försök, även där med mycket goda resultat. Eleverna blev gladare, friskare och presterade bättre.
I många länder tar man de nya vetenskapliga rönen på allvar, och i USA, Storbritannien och Danmark väljer allt fler skolor att börja undervisningen klockan nio eller tio. Det är en relativt liten åtgärd som ger stora vinster. Om inte annat så är det en fråga om resurseffektivitet. Det är ju ett oerhört slöseri att låta kompetenta lärare stå och undervisa elever vars biologiska tidsrytm säger att klockan är fem på morgonen.
Det är alltså dags att sluta skuldbelägga tonåringarna och inse att för många handlar tröttheten om ett biologiskt problem, inte sena kvällar framför datorn. Argumentet att de ”måste lära sig att gå upp på morgnarna och komma i tid” håller inte heller. För visst ska de lära sig det, men inte på en tid på dygnet då deras kroppar skriker att det är natt.
Jag har tidigare skrivit en krönika i det här ämnet. Då var reaktionerna från läsekretsen mycket negativa, och jag uppmanades att ”sluta dalta med tonåringarna”. Men jag ger inte upp, det här är en viktig fråga och häromdagen gick en grupp forskare ut i en debattartikel i Svenska Dagbladet och riktade allvarlig kritik mot tidiga skolmorgnar. Det är dags att göra ett storskaligt försök med senarelagda skoldagar, låta forskare utvärdera resultatet, och utforma skolornas tider efter det. Skolan ska styras av vetenskapliga rön, och inte av 100 år gamla moralistiska tankesätt.