Nästa år blir det sänkt inkomstskatt. Regeringen fortsätter på sin väl uppkörda väg. Det femte jobbskatteavdraget i kombination med att inte fullt så många ska betala statlig skatt (var fjärde heltidsarbetande) gör att fler får behålla mer av sin lön. För detta har Alliansen fått kritik. Det påstås att sänkt skatt inte är svaret på alla problem, att det är idélöst, att det inte har effekt. Det mesta i denna kritik är missriktat.
Nej, sänkt skatt är inte svaret på allt, men det är inte heller höjd skatt. Så vi kanske kan lämna den debatten just där. Idélöst? Knappast! Vad är mer inspirerande än politiker som vågar lämna ifrån sig en del av makten? Har det någon effekt?
Förmodligen, men inte på det sätt som finansminister Anders Borg tycks tro. För vad ska man göra med några välförtjänta hundralappar mer i månaden? Det påstådda ”Medelklassupproret” i Aftonbladet, säger nej till sänkt skatt och vill ha bättre skola, precis som att det bara kan skapas med uteblivna skattsänkningar och politiska beslut.
Efterfrågan på charterresor, renoveringar och lite bättre mat till fredagsmyset fortsätter att öka. På dessa marknader finns ingen begränsning av utbudet, så länge betalningsviljan finns. Hur vore det om vi vågade tänka lite nytt och pröva något annat, som inte behöver bygga på politiska reformer eller skatter? De pengar vi får behålla efter en skattesänkning, ungefär en månadslön mer sedan 2006, skulle kunna användas till att konkret förbättra utbildning eller vård i vardagen, som kommer alla till del.
Debatten borde därför handla om det fina i att det är fullt möjligt att få bättre välfärdstjänster och sänkta skatter samtidigt, inte om hur man på olika sätt ska begränsa utvecklingen eller öka den politiska styrningen. När människor med egna pengar kan efterfråga bättre tjänster får vi dessutom en mjukare och smidigare anpassning till det som är nytt och bättre, och sådant som inte efterfrågas kan avvecklas försiktigt.
Det som är skattefinansierat blir också ransonerat. Annars skulle kostnaden löpa amok. Om någon annan alltid betalar, är det enkelt att bara kräva högre kvalitet och mer resurser. Politikernas uppgift i ett sådant system blir då att hålla igen och med någon regelbundenhet kräva besparingar och nedskärningar. När alla pengar kommer från skattebetalare, finns det nämligen inget annat sätt att ta mer betalt för bättre kvalitet. För att en kommun eller ett landsting inte ska gå med förlust behöver kostnaderna anpassas. Och det sker antingen via skattehöjningar eller besparingar.
Men aldrig någonsin genom ökad försäljning till nöjda kunder.