Det handlar om en motion från förra året underskrivet av Michael Cocozza – som utanför fullmäktige representerar Linköpingslistan – där han föreslår att kommunen ska höja ersättningen för så kallad daglig verksamhet från 10 kronor i timmen till 15.
Förslaget till beslut var avslag eftersom notan – hade man räknat ut – på tre miljoner hamnar hos social- och omsorgsnämnden. En nämnd som i bokslutet för 2021 går back med 58 miljoner. (För övrigt är det väl dags för någon att på allvar ställa frågan om inte social- och omsorgsnämnden är gravt underfinansierad? Inte lätt att hålla budget om man hanterar myndighetsärenden som inte tar hänsyn till om nämnden har pengar eller inte.)
I dagsläget har cirka 650 personer daglig verksamhet. Det finns förstås olika typer av sådan verksamhet, men flera arbetar inom sådant som handel och service. Förvisso med anpassade uppgifter, men ändå. När ersättningen inte ens räcker för att betala lunch, eller resa till jobbet, då har någon räknat fel.
Även om, och det ska nämnas, inget tvingar kommunen att betala någon ersättning över huvudtaget. Vilket många kommuner inte heller gör.
Frågor som rör grupper med olika funktionsvariationer brukar sällan samla några stora skaror. Men i valtider brukar frågan om villkoren för samhällets allra mest utsatta ändå finnas på agendan. Men jag tror faktiskt inte att valet är orsaken till att hela kommunstyrelsen valde att gå emot tjänstemannaförslaget.
Det måste väl ändå handla om sunt förnuft och en känsla för proportioner?
För vem kan i nådens år 2022, med bibehållen trovärdighet säga att en kommun som gick med nästan en miljard plus – åtminstone på pappret – inte har råd att höja ersättningen från 10 till 15 kronor i timman för 650 personer?
Särskilt inte som större delen av pengarna kommer i form av statsbidrag.
Om det var gluggar i bänkarna förra fullmäktigemötet så blir det detta möte en glugg i presidiets uppställning. Ordförande Lars Vikinge (C), som under coronamånaderna med fast hand kring ordförandeklubban, lotsat fullmäktige genom digitala möten, tekniska problem och långa sittningar har nu själv blivit en pinne i covidstatistiken.
Oklart om det var i minglet på ett möte i finska Esbo eller i en mastodontkö på Arlanda som viruset till slut hann i kapp honom. Men med vaccin i kroppen så är besvären hyfsat milda, hälsar han från sjuksängen.