Polisen söker nya intäktsströmmar

Polisen kräver betalt från privata och kommunala aktörer för alltfler av sina insatser för att trygga den allmänna ordningen. Är denna nya privatfinansiering av polisen verkligen lämplig och rimlig?

Linköping2013-05-11 03:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Dags att privatisera polisverksamheten? Nej, skulle de flesta svara. Statens våldsmonopol är en central del av en civiliserad rättsstat, och den ensamrätten utövas av myndigheter som polis och militär. Även för högljudda anhängarna av en liten stat brukar dessa funktioner, nattväktarstaten som säkrar medborgarna en god nattsömn, definieras som det minimum en stat ska garantera.

För att polisens våldsmonopol inte ska kunna missbrukas finns lagar och regelverk. Därför är också ramarna snäva för hur privata vaktbolag får agera, eftersom statens ensamrätt ska säkras.

Det intressanta är dock att polisen är på väg att privatfinansiera delar av sin egen verksamhet, men med den statliga monopolställningen i ryggen, vilket gör att priset på insatserna definieras av – polisen.

Redan i dag kan polisen ta betalt för sina insatser vid det som definieras som högriskmatcher inom idrottens värld – vilket i Sverige är detsamma som fotbollsmatcher med Stockholmsklubbar involverade.

Grunden för att polisen ska få skicka en faktura är att klubbarna drivs som aktiebolag, dvs definieras som vinstdrivande. Sedan länge finns en diskussion om det orättvisa i att klubbar som drivs som föreningar inte behöver betala. Men eftersom huliganproblemen varit koncentrerade just kring dessa Stockholmslag har det inte blivit några förändringar.

I idrottens fall kan man argumentera för att det finns exceptionella skäl för att polisen ska få ta betalt för insatserna. Om det överhuvudtaget ska vara möjligt att komma till rätta med huliganproblemen fordras att klubbarna engageras helt och fullt – och då smärtar ett grepp runt penningpungen. Indrivningen kan här ses som en del av brottsbekämpningen.

Men nu håller utvidgar polisen fogdeverksamheten. Musikfestivalen Industrisemestern i Norrköping ställs in denna sommar, berättade Corren i gårdagens tidning (10/5 2013). Orsaken? Jo, det kommunala bolaget Upplev Norrköping behöver dra ned på de planerade aktiviteterna efter beskedet att polisen kommer att skicka en faktura på sina insatser vid den stora Augustifesten.

Polisledningen i Östergötland håller inte för uteslutet att det kan bli tal om en faktura även för Linköpings Stadsfest. Det vore ett dråpslag mot ett uppskattat evenemang som syftar till att göra Linköping till en attraktiv stad för dem som bor där. Polisen stödjer sig på en dom i Högsta förvaltningsdomstolen i mars i år som givit polisen i Västra Götaland rätt att ta betalt för insatserna vid evenemanget Kulturkalaset i Göteborg.

Argumentet är att en generös tolkning av ordningslagen innebär att även evenemang som syftar till att långsiktigt göra en stad eller region mer levande och lockande kan definieras som vinstdrivande.

Det är en märklig tolkning. För även om det finns lagstöd för detta nya intäktsben bör polisledningen fundera över vad det är för lokalsamhällen man vill bidra till. Tysta, döda och stilla städer – eller levande, lustfyllda och kreativa.

Man undrar vad nästa steg blir i polisens nya finansieringsmodell. Larm om slagsmål på en krog? Javisst, vi kommer men du som krogägare får räkna med övertidsdebitering. Överlastad långtradare på E4-an? Först måste vi ha fakturaadress till åkeriet. Haffa en gatulangare? Hmm, vart ska en sådan faktura ska sändas....