Politik är ett nollsummespel där riksdagen har 349 mandat och där någons framgång innebär någon annans förlust. Sådana är reglerna. Det är också på det viset att den makt du har, har inte jag. Och vice versa. Därför blir det alltid bråk om poster, inflytande, formuleringar och slutligen resurser. Jämför detta med den civilisationsprocess som marknaden utgör. Många tror – helt felaktigt – att marknadsekonomi och kapitalism bygger på konkurrens. Men det är samarbete som gör marknadsekonomin möjlig.
Innan den industriella revolutionen var de flesta hushåll självförsörjande och lönearbetet begränsat till städerna. Sedan dess har samhället utvecklats och det är inte längre nödvändigt att ha en liten gård eller ett torp för att nödtorftigt kunna försörja en liten familj.
Det centrala på marknaden är transaktionen, alltså en överföring av ägande från säljare till köpare. Båda parter tjänar på affären, eller ser åtminstone att den är bättre än de alternativ som står till buds. Annars blir den inte av, eftersom båda parter har veto. Ingen tvingar en kund att köpa något, till skillnad från när kunden uppträder som skattebetalare och då inte har något lagligt val än att betala skatt, oavsett om det upplevs ge något tillbaka eller inte.
För att köpare och säljare ska kunna komma överens, krävs det alltså samarbete. Och just tack vare alla dessa tusentals transaktioner som sker i en människas liv, kan också det upplevda värdet av livet öka.
Men finns det då ingen konkurrens? Jodå. Och den är synnerligen viktig, även om den bara utgör en liten del. Konkurrensen handlar om att tävla om att få samarbeta. Inför julen så tävlar olika fabrikat om att få sälja just sin julskinka till de julfirande kunderna. Den som erbjuder det bästa alternativet, får samarbeta. Kunden får sin skinka och säljaren sina pengar.
Liknande mekanismer är i farten på arbetsmarknaden och bostadsmarknaden, men då dessa marknader är så hårt politiskt styrda, så är både utbudet och efterfrågan så snöpt att det uppstår brist. Det är också därför det råder bostadsbrist på många platser, och att arbetslösheten kan bita sig fast, trots att många företag har svårt att hitta anställda med rätt kompetens.
Låt dig därför inte luras av 1900-talets politiska propaganda. Marknaden är den fattiges vän och möjlighet. Alla som önskar sig ett bättre och rikare liv, bör först och främst fundera på i vilken utsträckning den egna förmågan kan ge andra. Det är genom att visa sig från sin bästa sida gentemot sin omgivning, som det finns möjlighet att göra någon större skillnad i världen. I ett samhälle där politiken dominerar, är det bara den som redan från början har det väl förspänt som kan räkna med att se fram emot ett gott liv.
Tänk därför på hur politiken fungerar i praktiken, bortom önsketänkande och visioner. Där råder ständig konkurrens och alla former av uppgörelser innebär begränsningar av sig själv och andras handlingsfrihet. Nu har politiken viktiga uppgifter i att slå fast lagar och regler, så att marknadens aktörer kan känna sig trygga, men tro aldrig annat än att politiken därför måste hållas kort. På det att människorna må leva fria och samarbeta efter egen förmåga och önskan.
Ta marknaden som ett löfte, inte som ett hot. Och betrakta därefter världen och livet med en ljusare blick.