Det finns inget givet svar på frågan om hur många som får plats. Den relevanta frågan är i stället: Vad krävs för att fler ska kunna bo, leva och försörja sig i Sverige?
Folkmängden i Sverige uppgick vid halvårsskiftet till 9 596 436 personer vilket är en ökning med 40 543 personer under sex månader. Ökningen beror till största del på en fortsatt hög invandring. Högst procentuell folkökning hade Sundbyberg, rikets till ytan minsta kommun. Linköpings befolkning har ökat med ungefär en procent om året de senaste 20 åren.
De flesta kommuner i Sverige brottas med en krympande och åldrande befolkning. Några kommuner, i och runt våra storstadsregioner och residensstäderna, växer. Vi har inte längre 30-talets politiska debatt om kris i befolkningsfrågan. Istället har vi ständiga diskussioner om integrationen, och Sverige är tillsammans med Norge de länder inom OECD som är sämst när det gäller jobb till utrikes födda (Israel är bäst).
Det uppstår problem när människor invandrar. Det är samma sak när människor, föds, dör eller flyttar inom ett och samma land. Det saknas jobb och någonstans att bo. Men den som tänker sig att det uppstår väldigt specifika problem när människor rör sig över nationalstatsgränsen, bör nog fundera en gång till över hur problemet uppstått. För visst råder det arbetslöshet, och visst behövs det byggas hus. Men det finns också företag som inte hittar rätt kompetens på arbetsmarknaden och lite varstans står bostäder tomma eller rivs.
Vad som gjort att Sverige klarat sig bättre än många andra länder de senaste 10 åren är ett kvarts sekel av avregleringar, privatiseringar och en minskad politisk styrning. Reformerna har gjorts av både socialdemokratiska och borgerliga regeringar, men ingen tycks vilja ta åt sig äran. Uppdraget är inte helt utfört. Bostadsmarknaden och arbetsmarknaden är bara delvis marknader och i högre utsträckning områden som kännetecknas av privilegier för de redan etablerade och stora hinder för alla som står utanför.
Så oavsett hur många människor som vill komma till Sverige, om det är för att de fått jobb eller för att de är på flykt, behöver problem med stelheten lösas ändå. Det är när utbud och efterfrågan förbjuds att mötas som det blir skevt och vi talar om arbetslöshet och bostadsbrist. Lösningen är lika enkel som politiskt fruktad: skapa riktiga marknader!
Men om detta råder politisk tystnad. Den som talar om fri rörlighet för människor kan finna stöd, eller möta kritik, men den som talar om fria priser på bostäder och arbete blir inte långlivad någonstans i politiken. Och problemen förblir olösta.