Tanken är att staten på något vis ska organisera massmedia, så att folket får vad som behövs. För att finansiera detta tas en avgift ut. Till skillnad från kommersiell media, som dagstidningar med månghundraåring tradition i Sverige, eller radio- och tv-kanaler som behöver läsare, lyssnare, tittare och framförallt annonsörer, så kan Public Service klara sig utan sådan verklighetsförankring.
I Sverige talar vi om SVT och SR som Public Service, i allmänhetens tjänst. Hur ser denna tjänst ut? Exakt varför Melodifestivalen sänds varje helg, medan Vinter-OS ofrivilligt bojkottas är svårt att säga. Inte heller kan någon riktig förklara varför mobiltelefoner plötsligt ska licensbeläggas, ja rentav flera år gamla datorer betraktas av staten som subversiva tingestar med möjlighet att ta del av det som läggs ut på nätet. Och det är nu vi börjar närma oss problemets kärna.
Vad skiljer en hemsida från en annan? Egentligen? Tidningarna lägger ut tv-klipp, podcaster är radioprogram som man lyssnar på när man vill. Och på radions och tv:s hemsida kan man läsa artiklar. För den som är medborgare eller konsument i den här världen, kan allt se förbluffande lika ut. Skillnaden är att statliga Radiotjänst årligen slussar vidare 7 300 miljoner kronor till det som kallas Public Service. Alla andra mediala företag får ingenting av dessa pengar. Det finns presstöd och offentligt kulturstöd. Men själva existensen inom mediebranschen är inte säkrad på samma sätt.
Detta leder till några obehagliga konsekvenser. Att SVT och SR tränger ut och försvårar andras bevakning och granskning. Och att kvalitetsprogram får svårare att hävda sig på den kommersiella marknaden. Ingen kan ärligt säga att allt är undermåligt i tv och radio. Men det krävs bara en gnutta fantasi för att förstå hur mycket fantastiskt som hade kunna skapats om inte pamparna på Gärdet i Stockholm redan hade lagt beslag på en allt större andel av en fragmentiserad marknad. De pengar som med tvång tas in via Radiotjänst kan inte medborgarna efterfråga något eget med.
En annan konsekvens är frikoppling från verkligheten som sker när samspelet med publiken inte krävs. Nyheter ”lånas” från regionala tidningar. Partiska programledare skyddas. Sveriges kommuner och landsting presenterade en rapport om att Sverige aldrig tidigare lagt så mycket pengar på vård, skola och omsorg. En internationell studie visade att Sverige är bästa landet att åldras i. SVT Rapport frågade folk på stan vad de tyckte om äldreomsorgen och blåste upp negativa svar till en stor nyhet.
Det är inte ett djärvt påstående att det aldrig någonsin varit större glapp mellan hur verkligheten faktiskt ÄR och hur den skildras av SVT och SR. Men det gör liksom ingenting i deras värld. Radiotjänst säkrar försörjning. I denna påstått fria och oberoende värld är Sveriges Televisions VD, Eva Hamilton, också ordförande i Radiotjänst.