Och ska man döma enbart efter de glada minerna och alla skratten så kommer den här mandatperioden i Linköpingspolitiken att bli som en solig söndagsutflykt.
Det var väl egentligen bara bubblet – självklart också i en alkoholfri variant – som saknades för att detta annars kunde varit ett regelrätt mingel på ett kalas.
Nu fick den kommunala kaffemaskinen kompensera för bristen på bubblor. Men huruvida det fanns en koffeinfri variant att välja kan jag inte gå i god för.
Många koppar blev det, och får man tro några av våra folkvalda så var det den högra kaffemaskinen som var bäst. Om detta ger en vink om kommande strömningar inne i ”kammaren”, det återstår att se.
Kommunens första och andra namn, Kristina Edlund (S) och Niklas Borg (M), såg i alla fall ut att ha väldigt roligt. Idel glada miner. Kanske lugnar det en och annan orolig själ som inte kan vänja sig vid den nya ordningen med S och M på samma sida.
Det här att S och M regerar tillsammans är sannerligen inget unikt för Linköping. Verkar snarare blivit en trend efter det här valet. I allt fler kommuner går S och M går ihop för att ”bilda stabila majoritetsstyren”, hörde jag en statsvetare säga häromdagen.
Ok, då sticker ju ändå Linköping ut lite, får man säga. För något majoritetsstyre handlar det ju inte om. Snarare förhoppningar om ett stabilt minoritetsstyre. Hur stabilt det blir återstår att se. Många småpartier att förhålla sig till är det.
Kartellen LL, V, MP och C är ju klara. Utdelningen är ett oppositionsråd per parti och platser i kommunstyrelsen. Måste ju ändå kännas som rena vinsten för V som för första gången på åtskilliga år får sitta i den församlingen igen.
Nu väntar alla på L, KD och SD. Ska de bilda kartell eller inte? Går de ihop i samverkan så innebär det, efter vad jag förstått, att de snor en plats i kommunstyrelsen från S och M.
Men om detta ville de inte prata. De tre partierna verkar ha snott Centerns gamla lock och lagt på det. Får se för hur länge.
Chris Dahlqvist, gruppledare för SD, tyckte i alla fall – i kraft av att vara det tredje största partiet i fullmäktige, sa han – att posten som andre vice ordförande i fullmäktige skulle tillfalla hans parti.
Tråkigt nog för hans del var det bara 10 ledamöter som tyckte som han. Det blev i stället Emelie Gustavsson (C) som tog den posten. Hon fick 24 röster.
Vad de 45 ledamöter som röstade blankt tyckte, ja det lär väl förbli en hemlighet.