Ärade folkvalda! Mitt manifest heter ”En abdikerad vuxenvärld”. Det måste till ett paradigmskifte i den svenska skolan, eftersom vi i dag dubbelbestraffar dem som behöver oss mest.
25 procent av de arbetssökande hos Arbetsförmedlingen klassas som ”funktionshindrade”. De är inte funktionshindrade i den mening att de har svårt att gå, utan för att de är svårplacerade. Många får stämpeln för att de har attitydproblem. De vet inte hur man uppför sig vid en anställningsintervju eller på en vanlig arbetsplats. Ingen har lärt dem det, det vittnar många mejl från arbetsgivare om.
För dem som misslyckats i skolan är det än viktigare att känna till det elementära för att komma in på arbetsmarknaden, trots dåliga betyg, och klara vuxenlivet. Men de har noll koll på ens den mest basala formen av vanligt folkvett.
Jag får erbjudanden om att hålla lektioner i ämnet ”Vett & etikett” i skolorna. Är detta riktigt klokt? Varför inte föräldrarna? Och om de inte klarar det, varför inte skolan?
Skolan är i kris. På många håll har eleverna tagit kommandot och jag får mejl från lärare som säger att de är rädda för sina elever! OCH för deras föräldrar . . .
Nu tävlar ni politiker om en snabb quickfix i skolan, som mindre klasser. Men, ärade folkvalda, det spelar ingen roll om en klass är på 20 eller 30 elever om läraren inte förmår skapa ordning, väcka intresse och behärskar den svåra konsten att LÄRA UT!
Det spelar ingen roll om läraren har fantastiska ämneskunskaper om ingen lyssnar.
Som ny lärare i en klass har man kanske 10 sekunder på sig. Sedan är det kört. Otåliga ungdomars dom är hård.
Vi i den rika världen vill så gärna tro att mer pengar är den ständiga lösningen, som att satsa på mindre klasser.
Det är förment och jag tror inte på det. Det är som att bota ett benbrott med plåster.
Jag är inte ute efter gamla tiders kärlekslösa kadaverdisciplin med ungar som hade ont i magen när de gick till skolan. Men det måste finnas en mellanting mellan dåtidens ordning och nutidens kaos.
Jag är ute efter att ge unga de verktyg som är en grundförutsättning för att få ett jobb! Och om de egna föräldrarna abdikerat måste resten av vuxenvärlden finnas där.
Därför föreslår jag:
l Höj intagningspoängen till lärarutbildningen.
l Inför anlagstester. Långt ifrån alla passar som lärare.
l Fokusera på pedagogik och metodik. Det ska hårdtränas i att hålla lektion, med äldre mentorer som coacher.
l Fler män i framför allt låg- och mellanstadiet.
l Ge lärarna tydliga mandat för vad de får göra för att skapa ordning och inför ”folkvett” som ämne.
l In med rektorer som står bakom sin personal när lättkränkta föräldrar kvällstid ringer och terroriserar läraren för att ha vågat sätta gränser för ungarna.
l Avkräv alla föräldrar en signatur på ett kontrakt gällande vilka regler som gäller på den aktuella skolan.
l Återinför närpolissystemet som, när det fungerade som bäst, var en stor tillgång för skolan. Poliser som känner ungarna i sitt område och inte som nu, kravallutrustad blixtinkallad polis, som snarare triggar än lugnar.
l Men framför allt: Skapa breda, blocköverskridande och långsiktiga uppgörelser om skolan. Den är för viktig för att schackras med. Man kan inte köpslå om våra barn!
Ärade folkvalda! It takes a village to raise a child. Unga är allas ansvar. Nu är tid för oss vuxna att också agera vuxet.
Ps. Ta för all del och förstatliga skolan också, så vi får mer enhetlighet. Det kan inte gärna bli sämre än nu, där det är rena lotteriet om man hamnar i en bra eller en usel skola.