Är man gammal när man värdesätter bra vägbeläggning mer än ett soft barhäng?
Jo, så är det nog. Jag är gammal. 44 års ungdom fick räcka, nu är jag gubbe, och vet ni vad?
Det är alldeles underbart!
I alla år har jag lyssnat på äldre när de sagt sin ålder följt av ”men jag känner mig inte så gammal, jag är ung i sinnet, 70 är det nya 50!”
Detta ständiga ”ung i sinnet” har fått mig att tro att det är något dåligt med att bli gammal.
Nu vet jag bättre.
Jag vill inte vara ung i sinnet! Jag är färdig med mitt unga jag. Färdig med att gasa och söka.
Jag älskar mitt gamla sinne!
Det slog mig när jag såg Åsiktsmaskinen på 24Corren i veckan, när Christian Gustavsson (M) i diskussionen om nöjesstaden Linköping framhöll kommunens ordning och reda som nånting roligt.
Kommunens ordning och reda är ju faktiskt rolig! Så gammal är jag.
Jag vet, Gustavsson sa det med viss glimt, men jag är allvarlig.
Att Linköping har relativt låg arbetslöshet och är bland Sveriges bästa på att erbjuda äldreboendeplatser är ju så mycket roligare än en nattklubb till i stan.
Nu tror jag inte alla 44-åringar tänker så och jag tror ingen 20-åring gör det. I alla fall är det nog få av de som rör sig på Ågatan på fredags- och lördagsnätterna som njuter av hur fin stenläggning gatan har, även om vissa studerar den väldigt närgående på väg hem.
Nej, åldras handlar inte om att bevara det unga, mer om att hitta det inre lugnet som får en att sakta ned och njuta av allt det yttre som händer runt omkring. Det har inget med ålder att göra. Vissa människor hittar aldrig lugnet. Vissa gör det redan i ungdomen.
Det fascinerande med lugnet är att man roas av enkla nöjen. Om jag som 20-åring behövde nöjeslivet på Ågatan, Stureplan eller Avenyn för att gå igång en lördag så är det nu för tiden lördagsmorgnarna som är veckans höjdpunkt. Allt som behövs är en kopp kaffe och lite god läsning i närheten av mina kära. Och Lisa Syréns röst på radion förstås.
När jag nu inser att jag blivit äldre är det kroppen jag är mest rädd om. En pigg kropp ger en pigg knopp, inte bara på mig. För några år sedan visade forskning på Uppsala universitet att en aktiv livsstil senare i livet skyddar den grå hjärnsubstansen och kognitiva funktioner hos människor.
Christian Benedict, forskare vid institutionen för neurovetenskap, sa då:
– Vi fann att de äldre som uppgavs vara mer aktiva i sina dagliga rutiner hade större vit och grå hjärnsubstans och presterade bättre i flera minnestest, i jämförelse med dem som hade en mer stillasittande livsstil.
Så idag är det ut i vårsolen som gäller.
Det gäller ju att bevara sinnet i gammalt skick!