Men författarna påpekade också att ungdomarnas syn på industrin påverkas av föräldrars inställning, politikers uttalanden och mediernas rapportering – som i mångt och mycket handlat om kriser och nedskärningar i svenska industriföretag.
Det finns anledning för oss som har tillgång till medierna i vår egenskap av beslutsfattare, opinionsbildare och kommentatorer att hörsamma den kritiken också i en vidare dimension som handlar om hur vårt lands välstånd skapas.
Den svenska exportens betydelse för Sveriges ekonomiska välbefinnande är obestridlig. Svensk export motsvarar hälften av de värden som produceras i vårt land under ett år. Sverige exporterar varje år varor och tjänster för över 1 200 miljarder kronor.
Ofta lyfter man med rätta fram att tjänsteexporten kommit att växa rejält. Vi berättar då gärna om export av svenskt IT-kunnande, svensk musik eller svenska hälso- och omsorgstjänster.
Men närmare 70 procent av all svensk export består av varor, mest industrivaror. Varuexporten motsvarar sålunda en tredjedel av det välstånd som produceras i vårt land under ett år – närmare 850 miljarder kronor.
Som exempel på hur framgångsrik svensk exportindustri är, kan man ta stålindustrin. Varje år tillverkas nästan 4 miljoner ton stål i Sverige. Cirka 80 procent av detta stål går till export, och 2012 motsvarade den exporten ett värde av ungefär 50 miljarder kronor.
Produktiviteten är hisnande. Inom den sektorn arbetar drygt 17 000 personer. Om vi i dag skulle producera lika mycket stål med samma metoder som man använde i Sverige för 150 år sedan, när det svenska stålet började bli känt i världen, skulle 4 miljoner människor behöva arbeta i stålindustrin. Det skulle motsvara 80 procent av alla sysselsatta i landet. Då har vi inte ens tagit med att det stål som tillverkas i dag är av mycket högre kvalitet och har mer mångsidig användning än för 150 år sedan. Det säger sig självt att svensk stålindustri, i likhet med all annan industriverksamhet i Sverige, är en högteknologisk aktivitet, med ett stort behov av kunniga människor oavsett i vilken del av produktionsprocessen man befinner sig.
Vi ska givetvis vara stolta över att svensk tjänsteexport har så stora framgångar i utlandet. Men vi bör inte heller glömma bort den framgångshistoria svensk industriexport fortfarande är i vår omvärld.