Under 2009 och 2010 skedde ett stort antal skjutningar på Malmös gator. En mystisk person gäckade länge de många polismän som kallats in från hela landet för patrullera gatorna. Ett av de mord som Mangs fällts för ägde rum 2009 men det allra första går så långt tillbaka som 2003.
Likheten mellan Peter Mangs och ”Lasermannen” John Ausonius som härjade i början av 1990-talet i Stockholm är påtagliga. De levde isolerade från omvärlden och agerade på egen hand. Båda såg sig som ett slags övermänniskor, som hade särskilda rättigheter och som klarade stress bättre än andra människor. Skjutningarna såg de som prestationer att vara stolta över. Och skyttarna hade en annan sak gemensam: de fokuserade på offer med utländsk bakgrund.
Härvidlag finns påfallande likheter även med den norske massmördaren Anders Behring Breivik som mördade dem som han menade gick i bräschen för att Norge skulle vara ett mångkulturellt land. Breivik har även uttryckt beundran för Mangs gärningar och har i honom sett en själsfrände.
Mangs har genomgått en rättspsykiatrisk undersökning som visat att han vid tidpunkten för dåden inte varit så störd att han ska särbehandlas. Sannolikt kommer domen mot Mangs att återigen väcka debatt kring synen på brott och psykisk hälsa.
Klart är att det inte är särskilt friskt att smyga omkring nattetid för att hitta värnlösa offer att skjuta ned, som Mangs och Ausonius gjorde. Eller att, som i Breviks fall, se barn och ungdomar i ögonen och sedan kallblodigt skjuta ihjäl dem.
Häromkvällen visade Veckans Br rott i SVT filmer från förhören med Mangs. De är tagna tidigt under den rekordlånga polisutredningen så länge som han själv medverkade för att förklara det han gjort. Mangs valde senare att tiga sig igenom rättegången, vissa dagar höll han för öronen för att slippa delta eller så läste han i en bok. Bristen på engagemang och empati för brottsoffren framstod som både utmanande och onaturlig.
Men Mangs har, liksom Ausonius och Breivik, under lång tid kunnat hålla ihop sig själv och planerat för mördandet. Ingen av dessa tre har betett sig som en vildsint vettvilling. Tvärtom har de visat en isande rationalitet under dödandet. Därför är det rimligt att de bedöms som psykiskt tillförlitliga och får rejäla straff.
Dessa tre dömda mördare har det gemensamt att de hämtat inspiration och sökt legitimitet för sina illdåd i den rasistiska och främlingsfientliga tankesörja som präglat deras samtid.
Under det tidiga 1990-talet gjorde Ny demokratis företrädare vad de kunde för att sätta främlingsrädslan på agendan. Under senare år har den aggressiva counterjihad-rörelsen piskat upp invandrarhat och antimuslimska stämningar. Ett parti som flirtar öppet med dessa uppfattningar har tagit plats i riksdagen.
I nätforum hetsas öppet mot invandrare, homosexuella, PK-media (nedsättande term för dagstidningar, radio och TV), liberaler och vänstermänniskor. Det kan verka harmlöst att sprida hat och förakt under pseudonym i kommentarsfält, men historien har mer än en gång visat att hatet kan stimulera gränslösa personer till fasansfulla handlingar.